Varför?

Kapitel 22

Jag känner hur min mobil vibrerar,

-Felix vänta.

Jag stannar upp och tar sakta upp min mobil från fickan, jag kollar på dissplayen och den står Omar. Så jag drar fingret över och svarar,

-Heejjj Omar!

-Heejj, när kommer nii?

-Snart, vi ska ta tåget som kommer om...5 minuter.

-Okej, syns snart och hälsa Sandy en bitchslap!

-ehh...okejj...

Jag lägger tillbaka mobilen i fickan,

-Omar hälsar en bitchslap.

-Öjj, vad fan har jag gjort honom?

-Mycket!

-Det där ska du få för Em.

Det sprider sig ett leende på hans läppar som snabbt smittar av sig. Jag börjar springa men han tog tag i mig och började skittla.

-Felix jag fattar, hahahahha. FELIX!! Sluta.

-Säg förlåt, lill Em.

-Förlåt...sandy...

Jag brast ut i skratt,

-Vad ärre som är så kul nu Em?

-Jag sa Sandy.

Jag började skratta ännu mer, men Felix verkade inte tycka det var lika kul som jag. Hans glada leende omvandlades till en sur min. Jag sätter min hand på hand axel,

-Men kom igen nu Felix?...det var väll lite kul?

-Nej. Du mobbar mitt fucking smeknamn...

-Så nu blev lilla Felle sur huh?...

Jag började puta med underläppen, jag ser hur hans mungipor far lite uppåt. Hans blick vänds mot vänster,

-Helvete, säger han.

Han drar huvan över sitt huvud och tar tag i mig och drar mig till ett hörn. Han trycker mig mot väggen,

-Vad fa...

Jag känner hur han pressar sina läppar mot mina, hur dom bara mjukt masserar mina. Jag hör några tunga steg och några kill röster som går förbi. Han släpper kyssen,

-Felix vad f...

Han sätter handen för min mun och shh:ar mig, jag fattar nada. När stegen och killrösterna börjar bli svagare och svagare så tar han bort handen.

-Vad fan Felix, det där var vanliga människor. Inte några monster som Viktor.

-Det där var ett gäng som man inte ha ngt med att göra.

-Men vi kunde stå där som alla andra...

-Nej, jag råkade träffa på detdär gänget och...dom har fortfarande inte glömt mig.

-Vad vill dom ha av dig?

-Dom vill ta dig...

Jag slutade andas och mina ögon spärrades halv upp. Jag fäller sakta en tår, jag glider ner till golvet. Jag sätter mitt huvud i mina händer och börjar gråta. Felix sätter sig bredvid mig, han sätter armen runt min axlar och trycker mig tätt intill honom.

-Felix...varför vill alla kukmänniskor ha mig??

-Gumman, livet är svårt...men alla negativa saker har alltid ngt positivt.

-Som vad kommer hända nu? Kommer jag vinna på triss? Finns ingen chans till de.

-Det måste inte vara triss Em, det kan vara mycket annat.

Jag ser hur han vänder på huvudet och kollar mot "tåget" som kommer.

-Kom nu em, säger han och hjälper mig upp.
Vi börjar gå mot tåget, jag kollar på våra ihop flätade händer och ett svagt leende sprider sig på mina läppar. Vi ställer oss i kön och väntar på att få kliva på. Kön var inte så lång så vi kom snabbt upp på tåget. Vi går och sätter oss i mittenvagnen, jag satte mig längst in mot fönstret.
-Helvete....Em du måste gömma ditt ansikte.
Jag Vänder på huvudet och kollar på Felix, jag lyfter på ena ögonbrynet och rynkar på näsan.
-Bara gör det!

Jag kollar framåt och ser en grupp killar som går, dom är klädda i svarta kläder. Alla i en svart hoodie, svarta jeans som är häng. Det var bara en som var klädd i ett svart linne med ngt tryck på, svart skinn jacka. Jag kollar på Felix ser hur han drar huvan över typ halva ansiktet, jag lutar mig lite fram och låter det långa håret täcka mitt ansikte. Jag känner hur han håller i min hand hårdare och hårdare för varje steg killarna kom närmare. Killar stannade till och kollade på oss, vi båda frös till.

-Han likar den dära Felix, viskar ena killen.
Felix börjar skaka, jag ser från min ögonvrå hur en svettdroppe rinner från hans panna. Killen som ser ut att vara ledaren kollade fundersamt på Felix, men vände blicken och började gå igen med killarna bakom.När killarna var i andra vagnen så släppte Felix taget om min hand och pustade ut, han drog handen för pannan och torkade bort svettdropparna. Han kollade på mig och sa,

-Det där var nära ögat...

Jag nickade och kollade sakta på min röda typ moosade hand...jjag har ont som fan. Felix ser mig hand och tar tag i den, han kysser den och smeker den. Våra blickar möts och jag ger en lätt kyss på hans läppar, han ler stort.

-Ja nu är vi framme i göteborg.

Säger en kvinna i högtalaren, vi ställer oss upp och går mot dörren. Tåget stannar, dörrarna öppnas och vi går ut.

---------------------

Kort kapitel jag vet, men jag kunde inte skriva mer. Skrev mitt i natten så...men hoppas ni

kommer gilla de. Jag behöver ideer, KOMMENTERA. Var inte blyga, lät lite som ett peddo där men whatever.