Stinas ppv:
Jag vaknar i en mjuk säng. Och lukten utav trä. Och insåg genast att jag inte var på mitt rum. Jag öppnade fort ögonen för att ta i omgivningen ovanför sängen fanns det små fönster. Till vänster om mig fanns ett skrivbord med en laptop på. Framför sängen på andra sidan rummet stod det en soffgrupp framför en öppen spis och över den hängde en platt-tv. Sen fanns det en öppning som såg ut att leda till hallen då jag kunde skymta en dörr där. Jag kollade åt höger och såg en sovande gestalt. Jag tittar på den en liten stund innan jag kommer på att det är Wayne. Jag får smått panik och reser mig upp snabbt men ändå försiktigt. Jag går med tysta steg mot dörröppningen och kollar mot vad jag trodde att det var från sängen vilket det var men en sak som jag inte såg ifrån sängen var alla lås som satt på den. Det är så många att jag tror att det måste vara något runt 20 stycken. Okej han är makt galen. Seriöst 20 stycken lås bara för att jag inte ska kunna komma ut... Jag vände mig och såg en till öppning mittemot den jag står i jag går över och kommer in i ett halvstort kök. Med en glasdörr som jag ser härifrån leder ut till en altan. Direkt till höger om öppningen finns det en dörr som jag öppnar bara av att komma in på en toalett. Det var ett väldigt modernt hus men väldigt litet. Jag går ut från toan och går fram till glas dörren och tar försiktigt tag i handtaget och trycker ner det. Dörren går upp och jag känner ett lyckorus och går ut. Bara av att titta mig runt så ser jag att det är bara finns stora glasfönster men ingen dörr. Och mitt lyckorus försvann. Jag satte mig med en djup suck i soffan och kollade ut över landskapet: vilket består utav skog och skog men jag tror att jag skymtar en sjö bland alla träden om jag tittar riktigt noga. När jag titta klart tittar jag runt om i/på altanen. Jag sitter i en svart soffa med röda och vita prydnadskuddar till det står en till höger om mig fast mot väggen på Högersidan. Framför båda sofforna fanns det ett vitt runt bord som det låg en kontroll på som leder till stereon som är bredvid den soffan som jag inte sitter i. Bredvid den soffan jag sitter i på vänster sida är trappan två meter ifrån som leder in i stugan. Efter det så finns det ett vitt matbord med sex vita stolar till. På bordet finns det en grön vit duk och på den står det några ljus. I fönsterna hänger det som små genomskinliga koppar i olika färger med värmeljus i. Mitt på golvet finns en vit och grå spräcklig matta. Jag hoppar till av att det har åkt ner något i köket så jag for upp ur soffan och gick med snabba steg in genom dörren för att se Wayne sitta och plocka upp glass som splittrats på golvet då det var det som åkte ner i golvet antar jag. Sa jag att han inte hade på sig någon tröja om inte så vet ni det nu.
~ what are you doing ? ~ frågar jag förvånat
~ breakfast ~ han tittar upp fort innan han lägger tillbaka sitt fokus på det krossade glaset.
~ oh ~ vilket egentligen självklart vad annars skulle han göra i köket den här tiden.
~ you can set the table out on the patio ~ sa han sen när han ställt sig upp med dom störst skärvorna. Jag himlade med ögonen
~ thanks for asking ~ sa jag och vände mig om mot skåpen. Men hoppar till av ett krasch och vänder mig snabbt så att jag kommer jämsides med honom. Han gick fort till mig och tog tag i min haka och puttade in mig i bänken. Medans han höll i min haka så att jag var tvungen att titta honom i ögonen. Hans nyss lugna och mjuka ögon var nu ilskna och bestämda.
~ I don't need to ask you. You will do as I say. Okay? ~ fräste han åt mig medans han tryckte mitt huvud uppåt så att det åkte bakåt.
~ yeess ~ stammar jag fram
~ good hurry up ~ sa han och släppte taget om mig och gick ut ur köket. Jag skyndade mig till skåpen och började rota i dom. Jag såg att kaffebryggan var på så jag antar att han skulle ha kaffe så jag tar fram en kopp och en tesked åt honom. Sen tar jag fram ett glas, en skål och en sked till mig och ställer det på en bricka jag hittade i ett utav skåpen. jag går ut med det och ställer det på soffbordet innan jag går in igen och ställer mjölk, yoghurt flingor, pålägg, socker och apelsinjuice på och går ut med det också. Sen hämtar jag en platta som man kan ställa kaffekannan på och sist men inte minst kaffet. Jag går och letar efter Wayne och hittar honom framför datorn.
~ I have succumbed now ~ säger jag till honom men håller hela tiden blicken ner i backen. Innan jag vänder mig om och styr mina steg mot altanen. Jag hör hur stolen skraps mot marken när han skjuter ut stolen innan jag hör fotsteg bakom mig. Jag sätter mig tyst ner i soffan och börjar hälla i flingorna i min skål innan jag häller i yoghurten och blandar sedan. Under tiden jag gör detta känner jag att soffan sjunker ner bredvid mig. Men ängar ingen blick åt honom utan stirrar ner i mina flingor medans jag äter dom. Jag ställer ifrån mig min halv färdiga talrik och häller i apelsinjuicen i glaset och dricker det innan jag tar skålen och glaset och går in igen och ställer det på diskbänken innan jag går in i vardagsrummet/ sovrummet då det var båda. Jag sätter mig i soffhörnet och tittar ut genom fönstret. Jag hör steg bortifrån köket som kommer in här som sedan stannar upp men fortsätter sen till mig innan soffan sjunker ner väldigt nära mig och jag känner hans andetag och intensiva blick mot mig men jag tittar inte på honom
~ why do you ignore me all the time? ~ sa han och tog tag i min haka lätt den här gången och vred mitt ansikte mot honom
~ because i don't want to talk to you ~ muttrar jag fram
~ Why?~ fragar han som om att han inte vet varför när han gör det
~ you drugged me down. It's not that I would kiss your feet instantly ~ fräste jag åt honom och slog bort hans hand ifrån mig.
~I did it so you would learn you something~sa han. Är han helt seriös?
~ drugged me?~ frågade jag honom då jag inte förstod vad det var han menade.
~no brought you here. I told you I would change you? ~ sa han
~You said I had to choose between the alternatives and what I know I have not decided it yet~ sa jag argt och ställde mig upp
~I know I chose for you~ sa han som om att det inte var nånting. Det är mitt liv vi snackar om!
~you can't do that ~ fräste jag åt honom
~ but I can ~ sa han simpelt
~ you're just so .... frustrating~ sa jag och gestikulerade med händerna åt honom.
~ only for you darling ~ svarade han och blinkade med ena ögat åt mig innan han tog fjärrkontrollen och startade tv. Och låtsades inte om mig så jag gick och satte mig i sängen och lutade mig mot väggen och tittade på honom intensivt...
~ a/n ~
Här har ni ett till kapitel!
❤️Rösta och Kommentera gärna!❤️
Hoppas att ni gillar kapitlet!
Jag är ledsen för stavfel.
P.s. Tack för att jag fått över 3000 läsare❤️
//InTrue
आप पढ़ रहे हैं
Fångad i hans armar
रहस्य / थ्रिलरDen här berättelsen handlar om den 16åriga tjejen Kristina som ska åka på en liten semester till Australien. Men vad händer när hon möter ett väldigt bekant ansikte på stranden men kan inte komma på vem det är... Vem är han? Jo det får hon reda på n...