Stinas ppv:
~ I guess that you wonder why we are here ~ sa han och lät hans händer dras längs min rygg upp och ner. Några gånger, innan han började att massera mina axlar och gick lite längre ner för varje gång. - och med det menar jag att han gick längre ner så att han nästan nuddade mina bröst innan jag tog tag i hans händer när dom va på mina axlar.
~ stop it ~ sa jag åt honom då det gjorde mig väldigt obekväm. Han suckade till men slutade.
~ so don't you wonder anything about it? ~ frågade han mig ytligare en gång då jag inte svarade den första gången.
~ of course I do ~ sa jag då jag verkligen ville veta varför vi var här.
~they were starting to get too close so we had to move you up from there ~ svarade han och även fast jag hade ryggen mot honom visste jag att det satt ett flin i hand ansikte.
~which began to come too close ~ frågade jag honom då jag inte hade någon aning om vad det var han pratade om. Då dom inte berättade mer för mig än att vi t.ex. Ska ut på ett uppdrag mer än så får jag inte reda på mer än att jag vår ett vapen och blir tillsagd att jag måste vara nära t.ex. honom, Johnny eller Scott på ett uppdrag då det är "säkrast" för mig enligt dom. Det är det ända jag får reda på.
~ the police ~ säger han och tar mig tillbaka från mina tankar. Han drar mig närmare sig så att jag sitter tätt intill honom och sedan för sitt huvud ner mellan halsen och nacken.
~ oh okay ~ sa jag chockat även fast jag redan antog vad svaret skulle ha varit.
~ mm... Okay but enough with that. We are going on a mission later today ~ sa han efter någon minuts tystnad. Och la sina händer på min midja och lät dom ligga där. En suck for ur mig. Kan han inte hålla sina händer för sig själv eller?
~ okay ~ sa jag som svar åt det han hade sagt. Han hade fortfarande sina händer på min midja. Och jag lät dom ligga där då jag inte orkade argumentera om det nu och för att jag inte ville att han skulle bli arg på mig då jag kände genom hans grepp att han var lite irriterad.
~ so it's a dress on the bed and I want you to wear it on the mission ~ sa han och jag kände hur han flinade mot min bara hud vid nacken.
~ what kind of a mission is it this time? ~ frågade jag prövandes fram för att få ett litet mer hum om vad uppdraget skulle vara för något.
~ we are gonna kill a gang leader with the name Mr.D ~ svarade han lugnt men hans grepp om mig blev hårdare. Okej så han gillar inte den här personen.
~ what? Are you crazy? ~ sa jag så chockat att jag vände mig om mot han och jag såg att hans blick åkte ner mot mina bröst vilket fick mig att ta tag i hans haka och förde upp blicken med en gång så att han skulle titta mig i ögonen istället för att han skulle titta på mina bröst. Han började le innan han själv tog ett tag om min haka och smekte min underläpp med sin tumme.
~ darling we both know that I am that ~ sa han med ett flin son prydde hans läppar. Vad är det med han och hans flin egentligen?
~ so you mean all by your self that you are crazy ? Frågade jag honom för att försäkra mig om att han själv hade erkänt att han är galen.
~ now when you say it that way... So um yeah ~ sa han efter en liten stunds tänkande på vad det var vi hade sagt.
~ can I go up now? ~ frågade jag tyst då jag verkligen inte ville vara här längre då jag är väldig dålig på att ta hand om pinsamma situationer som jag visste att detta skulle leda till om jag fortfarande skulle vara kvar här inne med honom
~ yes ~ sa han och släppte mig
~ don't look ~
~ as you wish ~ sa han och tittade bort vilket jag tog som tillfälle att ställa mig upp och gå ur badkaret och vira en handduk runt min kropp. Innan jag harklade mig. Vilket fick han att titta på
~ something else? ~ frågar jag mjukt varför måste jag alltid vara så snäll för kan jag inte vara mer självsäker och veta vad jag vill. Det ända jag kan är att hålla in mina känslor ganska bra...
~ I want you to be ready for about an hour ~ sa han och den här gången ett litet vanligt leende på hans läppar. Jag nickar och går ut ur badrummet och ut till där sängen står och som han sa så ligger det en klänning på sängen. Det var en röd vacker klänning men det var inte bara det som var där framför sängen står ett par svarta klackskor och på sängen ligger det även ett par röda underkläder och sen finns det ett jättefint halsband med matchande örhängen till. Och vi får inte glömma den silver glittriga kuvertväskan. Jag suckar men tar på mig kläderna innan jag går fram till skrivbordet där jag ser att det finns lite smink och en liten spegel så att jag börjar att sminka mig och när jag var klar med det så lockar jag mitt hår med locktången som också fanns där innan jag satte upp luggen. Jag tittar mig i spegeln en sista gång innan jag reser mig upp från stolen men stannar av synen framför mig. Det är Wayne med kostym som är prydligt fixad på hans kropp det ända som inte är fixat är slipsen som hänger löst runt hans hals han harklar sig lite. Innan han säger.
~ can you help me tie my tie? ~ jag började le av att jag såg att han var smått generad över att fråga det så jag gick fram och började knyta den innan jag justerade den så att den satt rätt.
~ thanks ~ tackade han mig
~ you're welcome ~ sa jag och log innan jag gick fram till sängen och plockade upp väskan innan jag gick fram till skrivbordet och la ner lite extra smink innan jag gick fram till Wayne som sträckte fram en liten flaska men någon rosa vätska i så jag öppnade väskan igen så att han kunde lägga ner den innan jag stängde den och tog tag i hans hand innan vi gick ut ur stugan som han sedan låste och ledde mig mot bilen.~ a/n ~
Sådär här har ni ett till kapitel!
Jag hoppas att ni gillar det!
❤️ Rösta och Kommentera gärna!❤️Vill också tacka er för alla läsare jag har fått under en sån kort tid! Och för alla som har gillat och kommenterat! ❤️
Det här kapitlet om du frågar mig så tycker jag är tråkigt men i nästa kommer det att hända lite grejer!!
//InTrue
YOU ARE READING
Fångad i hans armar
Mystery / ThrillerDen här berättelsen handlar om den 16åriga tjejen Kristina som ska åka på en liten semester till Australien. Men vad händer när hon möter ett väldigt bekant ansikte på stranden men kan inte komma på vem det är... Vem är han? Jo det får hon reda på n...