(20) James You Are My Hero!!

1.1K 27 3
                                    

Stinas ppv:
(En Månad senare! Sorry för att jag hoppar!!)

Jag har varit här i lite mer än en vecka nu. Det har väl inte hänt något sånt där speciellt mer än att vi har varit på två nya uppdrag. Jag har flyttat tillbaka till mitt rum igen. Jag tränar ungefär 2 timmar om dagen. Och jag har kommit in lite i gänget. Men det var lite svårt att få tag på all information, jag fick arbeta för att få den. Jag har ställt fråga efter fråga till alla olika personer i denna omkretsen. Eller ska jag säga huset. Jag har fått veta mer varför dom kom med i gänget. Ja jag vet alla förutom Waynes historia. För att vara ärlig har jag inte riktigt vågat att fråga honom. Han skrämmer mig. Men inte riktigt på det sättet mer som om att jag är rädd att han ska slå mig om jag säger fel saker på fel tillfällen vilket jag borde ha Nobelpris på/för. För det gör jag nästan jämt. Jag suckar högt innan jag reser mig upp från sängen och går fram till min garderob jag sätter på mig en blå magtröja där det står okay på, ett par jeans shorts, ett par blåa converse till det har jag en svart vit handväska och ett silver halsband som är format som en halvmåne. ( ^outfiten syns på bilden^ )
Jag går in på toaletten och sminkar mig med mascara, eyeliner, ögonbrynspenna, och lite läppglans. När jag sminkat mig lockar jag håret innan jag jag går ut från badrummet och sovrummet. Jag joggar ner för trappan men saktar av innan köket. Och hoppas att ingen är där då det är ganska tidigt på morgonen. Men som vanligt var turen inte på min sida. Jag ger honom en nick innan jag går fram till kylskåpet och tar fram en 1 banan och några jordgubbar och ett paket mjölk som jag sedan tar till mixern och mixtrar ihop en smoothie ( stavning? ) som jag sedan häller i ett stort glas jag städar undan medans jag känner en blick i nacken. Jag vet precis vem det är eftersom vi är bara två personer i det här rummet. När jag städat klart tar jag mitt glas och sätter mig vid bordet utan ett ord.
~ no god morning kitty ? ~ frågade han mig innan han tog en klunk utav sitt kaffe.
~ god morning ~ suckade jag fram.
~ I've been waiting to ask this for a long time now ~ frågade jag lugnt och försiktig, efter några minuters tystnad. Då jag var rädd att han skulle bli för arg om jag bara ställde den frågan som brunnit inuti mig i några dagar nu.
~ okay? ~ frågade han misstänksamt men tittade ändå nyfiket på mig då han nog undrar vad det är jag ska ställa för fråga till honom
~ how did you create this gang?~ frågade jag väldigt snabbt och hoppades verkligen att han hörde för att jag ville inte ställa om frågan igen. Vilket han hade gjort.

~ to be honest so did me and my brother created this gang before he died ~ sa han och tittade ner i sin kaffekopp som han hade händerna om och som stod på på bordet framför honom.

~ oh sorry Wayne i didn't know ~ sa jag chockat (stavning?) utav hans svar som han hade svarat och att han hade svarat över huvud taget.

~ it's okay of course you didn't ~ sa han lugnt men jag kunde fortfarande höra att han var lite nedstämd

~ how did he died? ~ hör jag mig själv fråga helt plötsligt. - VAD F*n vad är det med dig i dag Stina? -

~ he got shot on a mission ~ sa han

~ oh I am so sorry Wayne ~ sa jag och ställde mig upp och gick över till honom och satte mig i hans knä - Stina vad gör du? tänker jag åt mig själv- och kramade om honom. Det tog inte lång tid innan jag kände hans armar om mig och hans huvud nere vid nyckelbenet. Vi satt så några minuter innan jag kände att han började att flytta sitt huvud ner en liten bit i taget och lämnade blöta spår efter sig. Och det var då jag insåg vad han höll på att göra. Jag tog bort mina händer ifrån hans nacke och satte dom på hans bröst för att trycka bort honom men resultatet blev att han inte rörde sig ett dugg. Istället för att fortsätta ner efter att min tröja börjar så börjar han att placera kyssar uppåt igen och sen på min käke innan hans läppar är på min jag känner att jag dras åt honom och utan att tänka mig för kysser jag honom tillbaka. Efter ett tag biter han mig i underläppen alltså ber han om inträde vilket han får. Han utforskar min mun med sin tunga vilket får mig att flämta till. Men ändå så vrider jag huvudet lite åt höger och fördjupar kyssen eller ska jag säga hånglet eller kanske strulet? efter en liten stund hör jag att någon harklar sig i bakgrunden vilket får mig att sluta kyssa honom direkt och min blick hamnar på James som står i dörröppningen och ser röd ut i hela ansiktet. Själv blir jag också generad så att jag vänder bort blicken och gömmer mitt huvud i Waynes tröja vilket resulterar att han börjar att skratta: Efter någon minut öppnar jag ögonen igen och ser att han fortfarande står i dörröppningen fast av att denna gången ler han retsamt mot mig. Det blir en pinsam tystnad vilket jag verkligen inte klarar av så jag ställde mig fort upp och gick i en hög hastighet ut genom dörren och for upp till "mitt sovrum" där jag slängde mig på sängen och andades ut inte bara för att jag kom bort från den pinsamma tystnade utan också för att jag är glad att James kom in till rummet för vem vet vad som hade hänt ifall han inte hade kommit...

~ a/n ~

Sådär Här har ni ett kapitel!
Hoppas att ni gillar det!!
❤️ Rösta och Kommentera Gärna! ❤️
P.s. Ledsen för stavfel men skrev det här kapitlet nyss så ni får helt enkelt stå ut med det!❤️
//InTrue

Fångad i hans armarDonde viven las historias. Descúbrelo ahora