Lämna mig inte nu

Kapitel 47

SAMANTHAS PERSPEKTIV:

Jag vaknar upp och kollar på klockan, EN KVART!!! Faan, jag slänger mig upp ur sängen och känner redan då att detta kommer bli en tuff dag. "SAMANTHAAAAAAAAA" skriker jag på mig själv. Varför ska jag alltid sova så jävla mycket för?!

Jag slänger mig in i min garderob och drar snabbt ut ett par svarta jeans som jag har råkat slita ner på knäna en gång, long story short det gjorde riktigt ont. Men jag tycker det ser coolt ut så jag slänger på mig dom snabbt. Jag drar av mig min t-shirt med en stor rosa uggla på som jag sov i inatt. Jag tar snabbt ut ett vitt linne som slutar vid magen men jag menar ingen kommer se den ändå så.

Jag drar på mig min väldigt extremt rosa kofta som egentligen tillhör ett par rosa mjukisbyxor som jag råka spilla sylt på, därför äter jag alltid pannkakor med kniv och gaffel nu för tiden. 'skynda, skyndaa' tänker jag för mig själv. Jag borstar inte ens igenom håret utan låter det vara kvar i samma fläta jag flätade natten innan.

Mamma har åkt till sjukhuset för att säga hejdå en sista gång till sin gamla vän innan det är dags för begravning. Det ska jag också, även fast jag inte kände henne så bra så betyder hon fortfarande mycket för mig, jag menar hon är ju fortfarande mitt barns farmor. Jag slår snabbt bort tanken och springer vidare som en galning i huset. Jag hinner ingen Frukost heller.

Jag sätter snabbt på mig mina air force 1 och tar sedan min väska och slänger mig ut genom dörren, shit, 5 minuter kvar. Ser ut som att någon får springa hela vägen till skolan.

Efter en hel del springande så är jag framme vid skolan och rusar in mot mitt skåp för att hämta mina böcker. Jag tar dom och låser snabbt som attan sedan springer jag upp mot klassrummet som jag ska vara i. Ibland tror jag nästan att jag är superwomen, jag är gravid och har sprungit nästan ett helt jävla maraton.

Jag slänger upp dörren med all min kraft och den smäller in mot väggen. Och jag sätter mina händer på mina knän och pustar ut. "För..låt..fö..r..att...jag..(svälj) kom försent" flåsar jag ut mot läraren fast min blick är riktad mot golvet. "För den här gången är det okej, gå ni och sätt dig där bredvid Cassandra och Elton"

Jag sätter mig ner på platsen som läraren hade sagt till mig att sitta på och Cassi ger mig direkt en 'var har du varit' blick och jag svarar med att vifta bort det med händerna. Elton kollar lite konstigt på mig, som om jag var en galning. Kanske jag är också men jag känner mig i alla fall ganska normal, förutom att jag är gravid dock då.

Lektionerna flöt på ganska bra men nu är det lunch i alla fall. "Kom vi går och äter, jag är sååå hungrig" gnäller jag och drar i Elton och Cassis armar. "Ska vi inte vänta på dom andra då?" frågar Cassi och jag svarar med en suck.
"Men det tar ju hundra åår!" säger jag snabbt efter min tunga suck. "Jaja, vi går då" säger Cassi och jag hoppar upp och ner. Jippooiiii!! Maat, äntligen!!

Väl inne i matsalen så springer jag före dom andra och tar snabbt en tallrik. Jag lägger upp dagens mat vilket är lasagne med linser i eller något sådant. Jag tar ett glas mjölk och kniv och gaffel sedan går jag och väljer ett bord. Jag hittar ett fint och rent bord och sätter mig snabbt ner. Jag är sååå hungrig. Jag märker nästan inte ens att Elton och Cassi sätter sig ner. Bakom dom ser jag att Felle och Mickan kommer och sätter sig hos oss.

Elton ler ett stort leende åt båda två. Han sveper blicken över dom men när han kollar på Mickan så ser jag en glimt i hans ögon. Söta. Jag äter klart och sitter och kollar över hela matsalen. Jag ser alla fjortisarna, Emosarna, Nördarna och Alex gäng, dom sitter och skrattar åt något på film efter som att de alla kolla på en mobil. Jag ser alla.. Alla förutom honom, jag ser inte Alex.