Lämna mig inte nu

Kapitel 27

Jag lägger ner mina bestick och bara glor på honom. Hade vi inte sist? Det känns som att jag har en klump i halsen. Paniken och illamåendet smyger sakta men säkert fram. Det känns som att vi har glott på varandra minst i 5 timmar nu. Är jag gravid? Eller vill han bara skoja lite med mig?

Tankarna flyger omkring... Jag vet inte vad jag ska göra, vad jag ska säga. Det känns som att hela världen har stannat. Som att tiden har stannat.
"Hallå?" Säger Alex och viftar händerna.

Jag kan inte röra mina läppar, det är som att dom är ihop limmade med superlim. Jag känner något rinna nedför min kind, jag sätter min hand på kinden och andas tungt. Jag gråter. "Du kanske är gravid". Det är vad som får mig att gråta och jag vet inte varför. Kanske paniken? Dom orden gör mig sååå... Panikslagen?

Jag skakar på huvudet.
"Jag skojade bara med dig" säger han och flinar.
"Va?" Säger jag chockat.
"Ja" säger han och nickar.
"Jag bara skoja med dig" tillägger han. Jag slappnar av direkt och suckar ut all panik ur mig, han bara skämta! Jag skakar på huvudet och han skrattar bara. "Din jävel" säger jag sedan.

Efter ett tag har vi ätit upp maten och nu sitter jag soffan. Alex gick efter maten, vart vet jag inte. Jag vill inte veta heller. Tänk om han är otrogen? Tänk om han är med någon annan? Tänk om han kysser någon annan? Tänk om... Nej. Jag vill inte ens tänka på det. Att jag ens tror så om honom, han har ju varit hur snäll som helst mot mig ju! Men ändå har han betet sig konstigt mot mig, svär åt mig och sånt... Jag skakar på huvudet och bestämmer mig för att gå ut med Enzo. Trots att det är regnigt, mulet och tråkigt väder.

Jag tar med min mobil innan jag går ut och så fort jag går och slänger igen dörren vibrerar min mobil. Jag låser upp den och ser att jag har fått ett sms. Från Felicia! Jag blir glad av tanken och läser direkt.
'Hej! Har du lust att träffas?'
'Ja absolut' skriver jag direkt.

Bara efter några sekunder plingar och vibrerar det till, jag låser upp och läser meddelandet.
'Parken?'
'Ja, vi ses där!' Skriver jag snabbt.
Hon behöver inte ens säga vilken park, jag vet redan så jag styr mina ben dit.

När jag är framme ser jag ingen Felicia eller någon annan. Det är tyst, det ända man hör är Enzos andetag och den svaga vinden. Jag böjer mig ner och klappar Enzo ett tag tills jag får ont i knäna och sätter mig på en bänk.

Plötsligt lägger någon en hand på min axel och jag flämtar till, shit! Jag vänder mig om ser Felicia som fnittrar. Jag pustar ut och skakar på huvudet.
"Åh vilken söt huuund!" Brister hon ut när hon får syn på Enzo och slänger sig på honom. Enzo blir chockad först men det går snabbt över, han börjar slicka henne och allt det där.

"Ska vi hem till mig?" Säger hon helt plötsligt.
"Visst men jag har ju Enzo med mig" säger jag.
"Men strunt samma! Jag älskar hundar och ja" säger hon och viftar med händerna.
"Vart bor du?" Säger jag.
"Där borta" säger hon och pekar på några lägenheter. Jag nickar och kollar dit. Jag trodde hon bodde i hus, men det verkar hon inte göra.

Jag kollar på Felicia, för att vara ärlig är hon söt. Hon har hasselbrunt hår, stora ljusbruna ögon, långa ögonfransar, hon är kort men har många kurvor vilket är fint. Jag själv har inte så många kurvor och är lång men alla är fina och vackra på sitt eget sätt ellerhur?

Hon vänder sin blick mot mig och ler.
"Vadå?" Säger hon och småskrattar.
"Nä inget" säger jag och vänder min blick.
"Bor du med dina föräldrar?" Säger jag och kollar på henne. Hon kollar ner i marken.
"Nej" säger hon och jag nickar. Jag vill fråga varför hon bor ensam men kanske det är för privat... Eller jag kanske gör henne ledsen.

Vi är tysta en stund, men det varar inte länge.
"Dom är arga på mig" Säger hon och jag kollar på henne.
"Mina föräldrar. Det är för att jag inte går på naturprogrammet utan samhälle. Det suger" säger hon och suckar. Jag nickar instämmande men säger inget, vad ska jag säga liksom?

Tillslut är vi framme och hon låser upp när vi kommer direkt in, tydligen bor hon längst ner. När vi går in börjar Enzo sniffa överallt, det luktar gott.
"Är du hungrig? Törstig?" Ropar hon från köket.
"Nej tack" säger jag som svars. Jag släpper Enzo lös och Kollar mig omkring.

Hallen är stor och väldigt öppet är det, det finns inga väggar eller dörrar mellan hallen, köket och vardagsrummet. Jag hänger av min jacka på en av krokarna och sätter mina skor på en hylla.

Jag kollar åt höger och ser en dörr längre bort, säkert ett sovrum och sen lite längre fram ser jag en stor spegel. På höger sidan om spegeln lite längre bak finns det en vit byrå med blommor och ljus på.

Jag går in i köket och all kylskåp osv ligger längst bak. Väggen är grå där men resten vit. Sedan finns det två fönster på väggen och där är matbordet och den har 2 stolar på varannan sida.

Vardagsrummet är väldigt mysigt, en soffa, soffbord, vit tv och väldigt många blommor och ljus. Väggarna är också vita här. Jag ser en dörr och öppnar den, det var toaletten. Den hade sånt som en vanlig toalett har, dusch, toalett, vask, skåp och handdukar osv.

"Här borta är mitt rum" säger Felicia och leder mig till hallen sen till en dörr. Enzo ligger framför ytterdörren och vilar. Men iallafall öppnar hon dörren och möts av ett mellanstort rum med ljusgråa väggar. Hon har en dubbelsäng och nattduksbord på sidorna om med nattlampor. Ovanför har hon ett stort fönster. Vid sidan om har hon ett skrivbord med böcker och sånt på. Sedan har hon en grå matta i mitten av rummet och lagt soffa vid väggen, antagligen för att det inte skulle bli tomt.
"Du har en väldigt fin lägenhet" säger jag och hon ler tacksamt.

"Vad vill du göra?" Säger hon och går bort mot vardagsrummet och sätter sig på soffan.
"Vet inte, kanske kolla på en film?" Säger jag och hon nickar. Hon går fram till tv:n.
"Vilken film?" Säger hon och håller upp några som jag inte känner till så då pekar jag bara på vilken som helst och hon stoppar in den. Hon går mot köket och rotar efter något i skåpet ser det ut som. Tillslut tar hon fram chips och godis och ler stort mot mig. Jag skrattar och ler mot henne. Hon gäller upp dom i två varsin skålar sen lägger dom på bordet och sätter sig.

~~

Nu är filmen äntligen klar, jag fatta noll av den. Jag vet knappast vad den handla om.
"Vafan handla filmen om?" Säger hon och skrattar.
"Inte vet jag, jag trodde du visste" säger jag och skrattar med henne.
"Nej jag köpte den för den såg bra ut" säger hon och fortsätter att skratta, jag gör inget annat än att skratta och skaka på huvudet. Som vanligt.

"Tack så mycket för allt" säger jag när jag ska hem.
"Äsch, det är lugnt! Förresten jag följer med dig" säger hon.
"Nej det är lugnt!" Säger jag.
"Men jag vill" säger hon och svarar jag henne bara med ett okej. Jag kopplar Enzo och går ut med honom.

Hela vägen har vi snackat om allting, allt mellan himmel och jord, vi lärt känna varandra bättre. Vi blir tysta för en stund och vi kommer till parken och då säger hon:
"Jag går härifrån om det är okej?" Säger hon och ser undrande på mig.
"Jo absolut" säger jag och hon sen hyschar hon mig med sitt finger.

"Kom" viskar hon och går längre in i parken och gömmer sig bakom buskarna. Ju längre fram man kommer hör man mer fnittrande, Felicia hör tydligen väldigt bra för jag hörde inte ett skit innan.

Vi kollar och ser en tjej och en kille som kysser och har sig.
"Men titta! Det är ju den Coola Alex" viskar hon.
"Oh my god..." Säger jag och drar ut på orden. Jag kan inte tro mina ögon..

~~~~~~~

Så. Nu är det Done och jag hoppas ni tyckte om kapitlet! Vet att jag publicera helt sent men jag har haft väldigt många läxor och prov... Men jaja, OMG! 10 k! Helt galet!! Asså seriöst, tack så sjukt mycket, ni fattar inte hur glada vi blir! Vi hade aldrig trott 10 k!! Herre min gurka, taack så mycket, ni är bäst!! Wowowow va kul, men ska inte fortsätta nu hahah måste göra mig i ordning till skolan... Neeej, jag vill inte! Men jag måste. Jaja, ni är bäst så ha det bäst!
Älskar er alla, ni är perfekta precis som ni är. Som Samantha sa, ni alla är perfekta på sitt eget sätt!
Kram
Emma ❤️