Always || Larry Stylinson

12

Fansen stod i långa köer för att få våra autografer. Vissa av dem hade till och med tillbringat natten utanför byggnaden vi skulle ha våran "fanträff". Än idag kan jag tycka att det är helt sjukt, att vi har så lojala fans och att de fortfarande finns här för oss och stöttar oss efter vad som hände med Zayn, att han lämna bandet. Jag kan än idag också bli förvånad av alla skrikande röster i publiken under våra konserter, det är nästan fortfarande overkligt för oss alla grabbar. Men det börjar sakta och säkert krypa fram aningar om att vi faktiskt är några, om att vi faktiskt har många som ser upp till oss. Vilket gör det ännu svårare för mig och Louis att hålla våran hemlighet säker, det känns som om vi ljuger för dem alla.

...

"Hej vad heter du?", frågade jag av ren vana när ännu ett skakigt fan gick fram till mig för att få min autograf.

"Melina", svarade den lilla flickan som var runt 12.

"Vilket fint namn, Melina", Sade jag sedan med ett leende. Melina var helt skakig på handen när hon sträckte fram handen för att ta emot kortet med min autograf på.

"Tack", sade hon och sedan såg jag hur hennes tårar började forsa. Jag sträckte mig över boret som stod emellan oss och höll ut mina armar i en inbjudande kram.

"Jag kan inte fatta att jag äntligen får träffa er", sade hon sedan och kollade ut över alla i bandet.

"Vi är glada att vi har fått träffa dig Melina", Svarade Liam och log ett vänligt leende.

...

När vi var klara för dagen låg alla fyra utslagna i sofforna "backstage". Vi hade träffat fans hela dagen vilket fick våra öron att verka.  Alla skrikande röster fanns fortfarande kvar i mitt huvud. Men det är inte så att jag inte gillar dem det är bara det att jag inte orkar en hel dag med att bara sitta och skriva samma sak över och över igen en hel dag, "Harry Styles", "Harry Styles" kunde det aldrig ta slut eller?

Louis låg mittemot mig i samma soffa, hans fötter låg vid mina fötter medan hans huvud låg vid andra sidan soffan. Hans fötter hade smekt sig över mig ett antal gånger och det fick mig att rysa till av glädje. När de andra killarna praktiskt sätt somnat kröp Louis försiktigt och tyst över till min sida av soffan och  lade sin arm om mig så att vi låg tätt intill varandra.