0.5

122 2 0
                                    

~ Matildas perspektiv: ~
- ...Och därför valde vi lost boy av Ruth B.
Av:
Omar Rudberg och Matilda Andersson, läste jag upp från dator skärmen.
- det blir bra, sa Omar och tittade leende på mig.
- ja, det lät faktiskt bra, sa jag.
- så ska vi ta en paus? Vi har ju jobbat nästan hela dagen, frågade Omar
- ja det skulle va skönt, skrattade jag fram.
- men vad ska vi göra?, frågade jag.
- film?, frågade han.
- det blir toppen, sa jag och log mot Omar.
Helt plötsligt börja han skratta. Hans skratt smittade av sig på mig.
- varför skrattar du?, skrattade jag fram.
- jag vet inte, fick Omar fram mellan skratten.
Hans skratt var verkligen underbart.
- jag älskar ditt skratt, sa jag utan att tänka mig för.
- eh asså... jag menar det är fin å så du vet liks...
- ditt skratt är inte heller så dumt, sa han och log stort mot mig.
Jag gav honom ett litet leende, bet mig i läppen och tittade skamset ner på mina fingrar som fingrade med armbandet jag hade på mig.
- du gör så där när du blir nervös, sa Omar plötsligt.
- vadå?, frågade jag.
- du biter dig alltid i läppen och fingrar med ditt armband när du är nervös, sa han
- har du märkt de på dom här två veckorna?, frågade jag
- ja, asså jag vet inte jag har bara lagt märke till de, sa han
Jag log mot honom, reste mig upp ur sängen och sträckte ut min hand.
- kom så kollar vi på film, sa jag.
Han tog tag i min hand och jag drog upp honom på fötter. Sen gick vi ner till köket där vi fixade popcorn och en varsin Cola burk. När popcorna var upp hällda i en skål gick vi in till tv-rummet och slog oss ner i soffan.
- vilken film?, frågade Omar
- frozen?, frågade jag
- jaa, jag älskar den filmen!, sa Omar med ett brett leende på läpparna.
Jag skrattade lite åt hur söt han lät.
Omar gick in på Netflix och satte på frozen.
~ Omars perspektiv: ~
Efter texterna rullade in på tv:n vilket betydde att filmen var slut. Matilda hade somnat med huvudet på min axel. Jag kollade ner på henne och drog bort en slinga hår som låg i hennes ansikte. Jag studerade hennes ansikte noga. Hennes ljusrosa fylliga läppar som var lite halvt öppna, hennes gulliga näsa med små -nästan inte synliga- fräknar på, hennes svarta ögon fransar som borstade mot hennes kind, hela hon var så fin.

Okej det fick bli i Omars perspektiv i det här kapitlet. Kommentera jätte gärna om det är något som ni tycker jag ska ändra på eller något ni saknar osv. Ha en fortsatt bra morron/dag/kväll

Worthless | o.r (pausad)Where stories live. Discover now