16. Anslagstavla

90 5 3
                                    

"Albus. Du är normal!" sa Rose lättat. Han gav henne ett av sina leenden. Scorpius sa inget men nog såg han lättad ut.
"Varför kom Dumbledore och Mcgonagall hit" frågade Rose sen.
"Vet inte men Mcgonagall tyckte att de borde ha prioriterat något annat."
"Okeeej." sa Scorpoius "Okej tack för den informationen Albus, ja då går vi och äter mat för jag dör snart. KOOM NUUU!" Scorpius drog med Rose och Albus i ärmen.
På vägen var de såklart tvungna att stöta på Albus lillasyster, Lily. Till Albus stora förvåning gav hon inte Scorpius någon sur blick, som 'James och Company' brukade ge.
"Albus Severus Potte! Jag har letat efter dig hela eftermiddagen." srek en liten elvaårig flicka med rött hår. "Jag har inte sett dig på hela dagen och du lovade att hjälpa mig med professors Snapes läxa." fortsatte hon.
Juste han skulle ha hjälpt henne med läxan. "Oj förlåt Lily. Jag hade...straffkommendering."
Lily kisade med ögonen och sa sedan. "Okej vet du vad Albus jag bryr mig inte längre Gå Och Ät Mat Nu."

Uppe i Stora salen tog Albus och Rose farväl av Scorpius som gick till Slytherins bord. Albus hade aldrig ätit så god mat. Det var så mycket pajer och allt smakade fantastiskt (till och med broccolin). Men det kanske berodde på att han hade varit Hippogriff halva dagen och det hade tagit på krafterna.
Han såg bort mot lärarbordet och mötte Lollipops blick. Skrämt tog han bort blicken från henne. Vad skulle han säga när hon frågade varför han inte kom på straffkommenderingen?

Frank avbröt hans tankar med en högst svår fråga att svara på.
"Jag hörde att du fick straffkommendering av Lollipop. Jag önskade att jag ficken straffkommendering av henne." avslutade han lite avundsjuk. "Men hur var det?"
Albus försökte diskret att inte berätta svaret.
"Eh.... Men jag tror säkert att hon inte ger dig något straff, för att du är så duktig på lektionerna."
Och dem orden rusade han iväg från bordet och han var säker på att Dumbledore iakttog honom från bordet.

Följande dagar flöt på och det var ett under att professor Broke inte hade frågat ut honom om straffkommenderingen. Men en dag när han skulle gå till luchen sg han något på skolans anslagstavla som fick honom att tappa hakan. Hur kunde hon skriva så, utan att fråga honom!

Avataren är dömd

De flesta av er har sett i tidningen att avataren är dömd till döden. Hon anses vara värdelös. De har kanske fått sin information. Men de vet att hon aldrig kommer att lyda henne. Så varför ska hon leva?
Men jag Rose Weasley, Albus Potter, Scorpius Malfoy och Gustav Waterdis vill informera er att Lola McGonagall INTE är något monster.
Nästa Hogsmedeutflykt får ni gärna stanna kvar här på Hogwarts och komma till Rosenträdgården.

Om ni vill veta den riktiga sanningen om Lola McGonagall.

Under texten fanns det en lista där dem som ville delta kunde skriva upp sig. Det fanns redan över tjugo stycken namn. Albus började småspringa mot Stora salen. Så fort han såg den lilla rödhåriga flicka som råkade vara hans kusin rusade han fram till henne.
"DU SKA HA EN JÄVLIGT BAR FÖRKLARING!" skrek han.
"Mr Potter tänk på ditt språk. " sa professor McGonagall barskt till honom. "Tjugo poängs avdrag!" Med raska steg gick hon tillbaka till lärarbordet.
"Dessutom.Varför skrev du upp Gustav?"
Rose såg misstroget på honom. "Jag trodde su skulle säga Scorpius. Men jag skrev upp Gustav för att... han vet ju också om att du har en animagusförmåga och han ska bara vara med. Vad har du för problem med honom Albus?"
Albus tänkte tillbaka på när Gustav blev placerad i Ravenclaw. Soteringshatten blev nästan rädd och hade bett Dumbledore att ta hav honom från Gustav.
"Jo ett, för att du alltid stirrar på honom och jag måste slå till dig. Två, sorteringshatten verkade ogilla honom och...nej jag tycker inte han bör vara involverad så här mycket om Lola." avslutade han.
Rose såg surt på honom.
"Lola är inte bara din vän. Du bestämmer inte vad som är bäst för henne eller inte. Gustav för visst vara med."
Albus skulle just börja förklara att att det inte alls var så när han kände en varm hand på axeln.
Han snurrade runt och Lollipop stod nu framför honom med en ganska ogillande min.
"Jag såg dig aldrig på straffkommendering. Förklara dig."
"Jo alltså.. Jag var hos Hagrid och tappa bort tiden..." han visste att det var en enkelt att se igenom lögnen med Lolipop verkade inte orka diskutera det och sa bara.
"Du ska i alla fall få ha din straffkommendering omrogon samma tid. Och frresten ville Minerva se dig på sitt kontpr."
Albus nickade. Han hade aldrig riktigt förstått varför han alltid blev skickad till professor McGonagall, fast det var Neville som var elevhemsföreståndare.
Han styrde sina steg mot McGonagall kontor. Kontoret som han antagligen i genomsnitt gick till en gång i veckan. Rose blick följde honom i nacken.
Albus knackade på dörren och han hörde McGonagalls röst.
"Kom in."

Albus Severus Potter bok 3Donde viven las historias. Descúbrelo ahora