Albus Severus Potter bok 3

24. Obekvämt samtal

Albus*

Tystnad.

Stel tystnad.

Obekväm tystnad.

De satt alla i Dumbledores kontor. På något vänster lyckades de ta sig in till skolan utan att ett enda spöke, lärare, djur eller elev såg dem. (Allvarligt Albus var fortfarande chockad över att det gick att ta sig in).
Jo alla satt med en kopp te i famnen och det var en obekväm tystnad, i alla fall för Albus. Han satt på någon konstig knöl i sin fåtölj, att det kändes som om han mer satt på en sten än en fåtölj.

"Vart bör vi starta då?" frågade Dumbledore och nickade mot de alla fyra. 
"Vad stod det på brevet du fick från dementorn på quidditchmatchen?" rabblade Rose upp snabbat.
Tystnad (igen). Gud vad Albus hatade denna tystnad.
"Det stod att... om jag överlämnade mig själv till trolldomsminister Rou, skulle de släppa ut Lola.
Först blev Albus arg. Hade haft chansen att få ut henne smärtfritt för tre månader sedan? Då hade de ju inte behövt gå igenom allt detta. Men med en närmare eftertanke var Dumbledore en mäktig trollkarl som kanske inte skulle lämnas över bara sådär, även fast han var uråldrig (bokstavligen).
Rose visste inte riktigt vad hon skulle säga och det slutade med att hon försökte njuta av teet.
Nu räckte Lola upp handen och Rose gav henne en du-behöver-inte-räcka-upp-handen-blick, så Lola öppnade munnen och ställde sin fråga.
"Hur kunde Gustav komma till Hogwarts och 'överleva' här. Jag menar, han är ju bländare som mig och vi inte några trollstavar direkt..."
"Enligt all fakta jag har fått har han bara varit en vanlig elev från Blanceru."
"Konstigt."
Det var så spänd tystnad att, nja det var väldigt svårt att beskriva det.
"Men om det inte var mer än så kan väl jag få ställa min fråga till miss...McGonagall?"
Lola spände vart enda muskel i hennes kropp. Försiktigt slurpade hon i sitt te.
"Jamen tala då!" Blängde Scorpius på Dumbledore.
"Ja, lugn min pojke." började Dumbledore och sänkte handen som en gest till att Scorpius skulle försöka coola ner lite. "Vad fick du uppleva och vad gjorde du i Azkaban?"
"Många saker. Allt från piskrapp till krampaktiga besvärjelser."
"Så de torterade dig?" frågade Albus hest.
Lola ville inte svara honom och fortsatte.
"Jo jag såg en kille med lått hår. Han var ganska snäll, i jämfört med de andra. Jag bad honom att hälsa till Albus och Rose, men jag tror han inte gjorde det."

VÄNTA VA! Hade Teddy varit med Lola hela tiden? Och han hade inte skrivit ett enda brev om hur hon mådde eller hälsat ifrån henne. I detta ögonblick kände sig Albus Severus Potter (pojken som hostar aska) väldigt förnedrad. Teddy var ju nästan som en del av familjen, han skulle ta ett väldigt allvarligt snack med den där blåa saken nästa gång han såg honom.
Lola hostade fejkat och såg på Albus med en ska-jag-fortsätta-eller-ska-du-ta-över-detta-samtal?-blick och Albus svarade med en sorry-fortsätt-du-blick.
"Några dagar före att jag blev räddad, alltså idag, fick jag ett besked att jag skulle avrättas i höst 4 september. Den där Mr Lorec såg ganska glad ut när han kom ned nyheten. Menn dag var det tyst. Var ända dödsätare i Azkaban gick upp i rök och det blev var väldigt tyst."
Nu var det tyst och teet var kallt. Lola tog ett djupt andetag och fortsatte.

"Jag har tänkt på en del saker också och jag tror att trolldomsminister Rous  riktiga namn är Ozin. Hans farfar Ozo var bror med eldförsten Ozain. Eldförste Ozais stöttas mål var att ta över bändarnas rike, men avataren stoppade honom och tog hans krafter. Jag tror att Rou eller Ozin ville att jag skulle gå över på deras sida, men när jag vägrade skulle jag dö istället. När avataren föds om är hen liten, som ett vanligt barn och då skulle Ozin ha långt tid på sig att erövra bändarnas i lugn och ro. Antar att han vill han hämnd på vad  mitt tidigare jag har gjort."

Nu satt nästan alla i chock. Hade Lola vetat så här mycket fakta och hållit tyst om det?!
"I alla fall, om ni vill vara så vänliga och inte se ut som fågelholkar. Ozin kommer ha mycket svårt att erövra mitt födelseland. För det första måste han få eldnationens förtroende och lojalitet. Vilket kommer vara mycket svårt efter som Zuko ALDRIG skulle tillåta hända något liknande igen."

Och nu var Albus tvungen at hoppa in. "Ursäkta vem och vad får inte hända igen?"
Lola skruvade på sig förfärat och verkade hata att alla i detta rummet inte kände till lika mycket som henne om bändarnas historia.
"För några år sedan hände något liknande. Att eldnationen ville ta över världen. Men avatar Aang satte stop för det med hjälp av Zuko som blev eldförste där efter. Ozin vill väl göra något liknande."

Dumbledore såg ut att vilja fråga typ tretusen fyrahundraett frågor  till som alla andra också ville, förutom McGonagall. Hon reste sig upp och stampade ner foten på Dumbledores.
"Allvarligt Albus! Ser du inte att ungarna är helt sluta?! Våga inte fråga en till fråga. Fattar du vad dem har gått igenom."
Rektorn verkade ha glömt bort att hans kunskapskälla (Albus och kompani) också behövde få sova och leva efter allt som ha hänt.
"Jo juste..." sa han lite snopet. "Ni kan gå till era salar. Ingen är uppe och vandrar klockan två på natten, så ni kommer inte bli upptäckta. Lola du kan sova..."
Hon hade ju varit borta hela skolåret, så hon hade ingen säng direkt. Albus hade tänkt att erjuda sig att hon kunde sova med honom, men när han kom på hur absurt det lät sa han inget.
"Lola... sov med Rose, så fixar vi en säng till dig imorgon. Och då vill jag också veta mer om Gustav." sa Dumbledore och nickade mot henne.

När de var på väg att skiljas från Scorpius kom det en fråga som bokstavligt fick Albus att ramla omkull (bokstavlige, ja han ramlade pladask på golvet).
"Finns det gästsängar i Gryffindors sovplats? Ni är typ de ända.... vännerna jag har och tja det känns lite ensamt ibland." den bleka hy han redan hade började få rosa fläckar på sig.
Rose klappade honom på axeln.
"Klart du får!"
Så uppe i uppehållsrummet gjorde de alla i ordning ett sovställe i pojkarnas sovsal. Rose smög och hämtade tre madrasser som hon, Lola och Scorpius kunde sova på. Albus fick sova i sin egen säng. När allt var klart hade de nästan som ett eget litet fort med täcken och kuddar.

Den natten sov Albus gott.

______________________________________________________

Yaaay tack för 750 + läsare.
Och ja jag vet det sista stycket var fett ologiskt, men efter allt ungarna har gått igenom tyckte jagde förtjänade en överdrivet mysig natt x)
Hoppas ni får en bra dag/kväll.
Och imooorgon är det lååångfredag och sedan Påååååsk!!!