The girl on fire

2

6 månader senare

Månaderna efter händelsen hade varit helt fruktansvärda. Anton och Liza hade snabbt gått vidare då dom inte ens bodde hemma längre. Jag hade kommit överens med någon kommunsak att jag skulle ha kvar huset då jag var 17 år så jag vad nog tillräckligt mogen.

Jag hade stängt ute alla mina vänner förutom min bästa kompis Jonna som bokstavligen hade invaderat mitt hus varje dag och tröstat mig med glass och film i sex månader. Hockeyn hade jag gått till några få gånger då jag velat ta ut min ilska på någonting.

Mina föräldrar var rika. Väldigt rika. Ungefär en tredjedel av alla pengar hade gått till någon kommungrejsimojs och vi hade inte så mycket att säga till om. Resten hade vi syskon delat på.

"Piiiiiiip, piiiiiiiiip!" Jag vaknade utav en irriterande väckarklocka. Idag var dagen då jag skulle börja i skolan igen efter ett halvår. Ett halvår med att endast träffa cirka tre människor är ganska stor skillnad från min vardag.

Jag skulle ändå ha börjat på en ny skola då alla bytte när man var 17 (vi säger det iaf) så alla började om på steg 1, och jag kände inte en kotte. Jag hade valt ett gymnasium som hade tre olika inriktningar, ishockey, konst och makeup. Tänk vad många små fjortisar det kommer gå på skolan. Men det var iallafall en skola som man bodde på så min mormor och morfar skulle ha huset så länge som jag inte behövde det. Jag hade packat alla saker som jag skulle behöva redan dagen innan så det behövde jag inte tänka på.

Jag steg genast upp ur min säng och tog på mig mina kläder som jag hade valt ut dagen innan. Ett par slitna blåa shorts och en ganska urringad vit body. Jag sminkade mig lätt med mascara, bronzer, concealer och fyllde i mina ögonbryn lite. Sedan gick jag ner till köket och slängde ner ett äpple i min skolväska och tog sedan på mig lite smycken och mina Converse.

Jag styrde sen mina steg mot busshållplatsen och satte mig ner för att vänta. Bussen kom snabbt men dom 20 minuterna på bussen var dock sjukt sega.

Dom stora skoldörrarna tornade upp sig framför mig och det kryllade med elever utanför. Många såg förvirrade ut och jag kan säga att det var stor variation mellan eleverna. Nördar från konst, tjejer i strippkläder från makeup och extremt vältränade killar som antagligen skulle gå hockey. Och sen tillsist lilla jag, som antagligen inte såg ut att höra hemma någonstans.

Alla nya elever samlades i aulan. Rektorn berättade massa "bra" information och jag tröttnade redan efter dom första sekunderna. Men jag han iallafall snappa upp att man kommer dela rum tre och tre. En från konst, en från makeup osv. sen skulle vi ställa oss i ett led och få all skit vi behövde.

Alla gjorde som dom sa och alla rusade fram för att komma långt fram i leden. Chilla lite tack. Jag ställde mig lugnt i ledet där det stod hockey och kön rörde sig sakta fram.

"Ursäkta, men det är ishockey här" sa någon och knackade mig på axeln. Jag vände mig om och en sjukt snygg kille stod där.
"Jag vet" sa jag och kollade frågandes på honom.
"Ja? Varför är du här?" Fortsatte han och kollade på mig.
"Kanske för att jag ska gå denna linjen?" Sa jag och han verkade riktigt chockad.

Jag och killen stod och pratade länge, han var faktiskt riktigt schysst. Han hette Casper och vi bytte även nummer.

"Vad är ditt namn?" Sa en tjurig liten tant framför mig. Hennes glasögon satt på näsan och hennes pösiga kinder påminde om en bulldoggs.
"Nicole Grande"
"Släkt med Ariana?" Sa tanten framför mig och jag kollade chockat på henne, ä inte tanten 90 eller nåt?!
"Hu? Men ja, hon är min pappas kusins barn, så min pyssling, eller vad det nu heter"
"Syssling" rättade hon mig.
"Min dotter gillar henne" sa hon till svar på min frågande blick. Jag nickade sakta och tog nycklarna till rummet jag skulle bo i och även en till mitt skåp.

Dörren med siffrorna "239" tornade upp sig framför mig och jag låste försiktigt upp dörren. Där inne stod det två tjejer. En i kort tajt kjol och en med en läxbok precis framför näsan på sig. Båda kollade upp på mig och jag mötte försiktigt deras blickar.
"hej" sa jag och ställde min väska i den lediga sängen i rummet.
"Hej!" Sa tjejen med kort kjol och sprang fram till mig och kramade om mig.
"Jag är Zoè" sa hon med sin pipiga röst och även den andra tjejen gick emot mig.
"Klara" sa hon och räckte osäkert fram handen. Jag skakade den och sa även mitt namn.

"Ska du gå hockey?" Frågade Zoè och kollade med halvt äcklad blick på mig.
"Ja?" Svarade jag bara och skickade inte ens en halv blick mot henne när jag packade upp mina saker.

En mobil plingade till och zoè utropade
"Asså OMG, jag är så populär!!" Jag höjde på ögonbrynet mot henne och skakade på huvudet. Hon är ju inte riktigt normal. Jag mötte klaras blick och hon såg typ rädd ut, haha. När zoè tagit upp sin mobil så kollade hon skräckslaget på den.
"Det var inte min" viskade hon tyst och jag började skratta. Zoè slängde en mördande blick mot mig och jag sökte efter min mobil då jag antagligen fått ett sms. När jag väl hittade den så hade jag fått ett sms utav "Casper the king" (han döpte sig själv) och ett från "Jonna my bae". Jag öppnade Jonnas först.

Jonna my bae 10:05
Hej älskling! Hur är din skola? Denna är grym än så länge!<3 får man komma någon dag och hälsa på? Miss you my lovely apa, puss

Jag 10:09
Hej plutten! Miss u sooooo mycke. Delar rum med en fjortis o en tönt, okej nu var jag taskig. Kom gärna och hälsa på någon dag. Jag skickar mitt schema till dig när jag fått det!! Puss på dig min apa!<3

Casper the king 10:06
Tjena, vilket rum bor du i?

Jag 10:11
Tja, 239! Själv?

Casper the king  10:15
311

Sen dog konversationen ut och jag slängde iväg min iphone 6 för att fortsätta att packa upp allt. Jag hängde upp lite saker på väggarna och fyllde den delen av garderoben som tillhörde mig med kläder. Rummet var sjukt fint måste jag säga, ett stort fönster på ena väggen, på den bredvid så var det en spegel. En stor vit garderob med skjutdörrar och tre ganska breda sängar. Det fanns även en liten soffa och en tv som Klara redan invaderat. Japp ni hör ju, dessa år kan bli hur som helst.

Halloj! Hahha, än så länge 0 läsare. Proud. Men om du läser detta, ha en bra dag!