The girl on fire

12

"Kom igen nu tjejer!" Ropade vår tränare. Vi höll på att gå igenom taktik men alla satt bara och fjantade sig.
"Men varför ska Nicole ALLTID får börja på plan och ALLTID som högeranfallare!" Sa lagets bitch. Hon betonade ordet alltid väldigt hårt och vår tränare kollade argt på henne.
"Vi behöver henne på planen, punkt slut" svarade han bara och jag kände för att vara osynlig. Hur sjukt pinsamt är det inte när andra pratar om än när man själv är där?! Och speciellt din tränare och lagkompis?!

Efter en lång uppvärmning bestående utav mycket spurter så började matchen och vi ställde upp oss på planen. Efter att dom blåste i pipan så fick motståndarna direkt pucken och jag åkte så fort jag kunde mot dom. Tjejen som hade den passade till en liten tjej bredvid sig och hon tog osäkert emot den. Jag tog min chans och tog den. Jag åkte någon meter och sköt, målvakten lyckades inte ta den och den åkte rakt in i nätet bakom. Jag hörde applåder från läktarn och kollade upp. Shit, där satt Casper, Ryan och ganska många killar till som jag inte kände. Dem vinkade till mig och jag vinkade diskret tillbaka.

"Shiiit, va bra du va!" Ropade Ryan när jag gått upp till dom efter matchen.
"Tack" svarade jag och kramade om både han och hans bror.
"Mycket bättre än mina kompisar" skrattade Ryan.
"Eeeh, detta är några från mitt lag" sa Casper och visade med handen mot dom.
Jag hejade på dom och dom sa även sina namn som jag dock glömde sekunden senare. Bra.

Efter att ha duschat så mötte jag Ryan utanför. Casper och dom andra hade behövt gå men jag och Ryan bestämde oss för att äta någonting.

"Haha, nej!" Ropade jag när Ryan sprang efter mig med en glass i handen. Han tänkte trycka upp den i mitt ansikte, men jag dödar honom seriöst då.
"Okej, jag slänger glassen, chilla" sa han och jag vände mig om för att se om han ljög eller inte. Vilket han inte gjorde. Jag stod och väntade på honom tills han kom ikapp mig och han drog sedan i min arm. Min kropp vändes mot honom och vi stod ansikte mot ansikte. Jag kollad upp i hans ögon och jag drunknade seriöst. Hans klarblå ögon mötte mina och han lutade sig försiktigt fram. Våra läppar möttes i en lös kyss och tusen fyrverkerier exploderade i min mage. Seriöst Nicole, han är din kompis bror, du är inte kär i honom. Okej det är du. Han drog försiktigt ifrån och kliade sig nervöst i nacken.
"Oj,förlåt" stammade han fram men jag skrattade bara och pussade honom försiktigt igen för att han skulle bli tyst.

Efter en hel dag med Ryan inne i stan så skiljdes vi åt mig min dörr och jag pussade honom försiktigt på kinden.
"Hejdå" sa han och gick sedan ifrån mig med ett leende på läpparna, tror jag i alla fall.