The girl on fire

11

Efter en lång dag på stranden så gick jag själv bort mot skolan. Jonnas skola är åt andra hållet så jag var som sagt, helt själv. Jag hörde snabba steg bakom mig.
"Nicole, vänta!" Jag vände min om och mötte Ryans klarblåa ögon.
"Hej" sa jag försiktigt.
"Kan jag få ditt nummer?" Frågade han och jag nickade. Jag tog upp min telefon och räckte den över till honom. Han skrev in sitt nummer och jag gjorde även likadant i hans. "Den bästa" döpte jag mig till och gav tillbaka hans telefon.
"Jag kan följa dig tillbaka" sa han.
"Nej, du behöver inte! Va med dina kompisar om du vill, jag förstår" protesterade jag.
"Jag vill" sa han bara
"Tack"

Etter att ha gått ett tag i stel tystnad så vände han sig mot mig.
"När har du nästa match med ditt lag?" Frågade han och jag kollade chockat på honom.
"Imorgon?" Sa jag och höjde på ögonbrynet mot honom. Varför vill han veta det?
"Jag kommer, skicka tid o skit" Sa han och blinkade mot mig.

När vi var framme så kramade han om mig och gick sedan tillbaka till stranden. Shit, så sjukt snäll.

"Så du raggar på min bror?" Jag vände mig skräckslaget runt och såg Casper och Hannes stå där.
"Haha, nej! Vi träffades bara på stranden" sa jag och försökte vifta bort frågan. Visst Ryan var sjukt snygg, men det är ingenting jag pratat med hans bror om!!

Efter art ha stått och tjatat ett långt tag om mig och Ryan så tröttande Hannes och föreslog att vi kunde ut och springa. Både jag och Casper sa ja och vi separerades för att byta om.

Väl framme vid mitt rum så knackade jag försiktigt på dörren för att se om någon var där inne. Klara öppnade tröttsamt dörren och jag smet in genom springan.

Jag tog ut ett par korta, ganska tighta träningsshorts från Nike ur min garderob. Jag tog även på mig en cerise sport-BH. Ska jag ta tröja över? Nej, skit i det är bara mina kompisar. Sen fixade jag bara upp mitt går i en toffs och gick ut från rummet för att möta killarna.

Efter att ha stått och väntat på Casper sjukt länge med Hannes så var han äntligen klar. Vi joggade sedan ner dör skolans trappor och ut på vägen. Vi sprang vidare mot stranden efter att ha bestämt oss för att springa längst med den då Hannes hört att det fanns en bra väg där. Och mycket riktigt, det var det. För när vi väl kom fram så höll solen på att gå ner. Himlen var rosa och lila och vi sprang på en lång grusstig.

En timme senare så var vi tillbaka på skolan och stod och stretchade. Killarna ville inte men efter att ha tjatat ett tag på dom så gick dom äntligen med på det.
"Detta ser sjukt töntigt ut" grymtade Casper lågt och jag skakade bara på huvudet. Han kommer tacka mig någon gång om jag lär honom att stretcha. När vi var klara så sa vi hejdå och gick till våra egna rum.

Jag tog snabbt av mig mina kläder och hoppade in i duschen. Efter en lång stund så knackade Klara argt på dörren.
"Jag måste in!" Ropade hon och jag sköljde ur det sista balsamet i håret.

Jag virade en handduk runt kroppen och gick ut ur badrummet. Klara blängde argt mot mig och sa tyst att min mobil låtit. Jag nickade mot henne för att visa att jag hört och gick sedan iväg dör att kolla vem som skickat.

Superman, eller ja, Ryan 19:41
När är matchen?:)

Jag 20:03
11:00 i ***** hallen;)

Superman, eller ja, Ryan 20:08
Jag och brorsan kommer<33

Jag är sämst på att uppdatera, jag vet. Den ena orsaken jag har är att jag inte hade internet i några dagar och jag har mått ganska dåligt över skolan:( hoppas ni mår bra iaf. Nytt kapitel kommer imorgon, kramiz