Osäker | Foscar

2.0

Felix
Jag satt på en sten djupt inne i skogen. Jag kollade på påsen som jag tog upp ur min byxficka och öppnade den försiktigt. Jag klev av stenen och satte mig på knä på den lätt fuktiga marken. Det vita innehållet hällde jag ut på stenens hårda yta och påsen la jag tillbaka i fickan. Jag kollade runt i mina fickor och hittade en tjugolapp som jag sen rullade ihop och satte den vid min näsa. Jag drog in det vita pulvret i näsan genom tjugolappen och kände hur jag försvann från omvärlden för en sekund. Jag började fnissa av någon anledning och drog in mer av pulvret i näsan. Jag rynkade lätt på näsan och hostade till innan jag hörde någon skrika mitt namn.
"FELIX?!"

Oscar
Jag låg kvar i sängen och kollade ut i tomma intet. Tankar virvlade runt i mitt huvud om allt och inget. Jag gav ifrån mig en suck och satte mig upp. Jag gnuggade mig i ögonen med mina handflator och kände hur fuktig jag var runt ögonen. Jag klev ur sängen och såg mig i spegeln som hängde på väggen. Jag såg en kille som är räd att gå ut som homosexuell. En kille som är rädd för vad andra människor tycker om honom. En kille vid namn Oscar Enestad. Jag suckade och drog en hand genom mitt hår och torkade mig runt ögonen samtidigt som jag gick ut ur rummet. Steg föt steg gick jag osäkert ner för trappan och såg Omar och Ogge sitta i soffan med blickarna fokuserade på TVn. Sakta gick jag in i vardagsrummet och satte mig bekvämt i soffan.
"Oscar", hör jag Ogge säga och jag sväljer hårt.
"Mm?", mumlar jag tillbaka och pillade nervöst på mina nagelband.
"Varför kysste du Felix?"
Felix.
"Vart är Felix?", sa jag oroligt utan att svara på frågan.
"Och vart är Adrian?", frågade jag med en konstig ton på rösten.
"Felix är väl fortfarande ute och Adrian skulle till Stockholm", sa Ogge och bildade en rynka mellan sina ögonbryn.
"Jag gillade den snubben", sa Omar och gav ifrån sig ett dovt skratt.
"V-vi måste leta efter Felix", sa jag och reste mig ur soffan.
"Oscar ta det lugnt, han har bara varit ute i en timme", sa Ogge med en lugn röst och kollade på mig med en sansad blick.
Ingen vet vad den killen kan göra.
Utan ord gick jag ut i hallen och var snabbt på med skor och jacka.
"Oscar", hörde jag Ogge säga bakom mig men jag brydde mig inte utan gick bara ut ur husen och stängde dörren efter mig. Jag styrde stegen ut på gården och kollade runt. Mina ögon blickade runt i området samtidigt som jag tänkte vart han kunde vara. Jag ut på trottoaren bredvid bilvägen och kollade mot skogen. Vart skulle jag vara om jag var Felix?
Jag styrde stegen upp mot skogen och hade bara Felix i mina tankar.
Jag hörde ett ljud bakom mig och jag vände mig snabbt om. Ingen stod där och jag kände hur mitt hjärta började pumpa hårdare i bröstet. Jag började gå snabbare än innan och kollade noga bakom alla träd för att se Felix.
"Felix?!", ropade jag och kollade rund men fick ingen respons.
Jag suckade och svängde av stigen jag gick på och för att gå in mot höger.
"Feeeelix?", ropade jag efter honom och som jag förväntat mig, ingen respons.
Plötsligt hörde jag hur någon började fnissa och jag stannade upp i mina rörelser. Jag kollade runt och såg en ryggtavla med Felix svarta hoodie på. Han började hosta lätt och fnissade igen.
"FELIX?!", skrek jag och sprang fram till honom.
Jag tog tag i hans överarmar och vände honom om.
"Hej Oscaaar", sa han och blinkade hårt med ögonen några gånger.
Jag suckade och kollade på stenen bakom hunom och såg en ihoprullad tjugolapp och något vitt pulver.
"Helvete", sa jag tyst för mig själv och ställde mig upp.
"Oscar, vet du hur-, vet du hur mycket jag älskar kosser?", sa han och kollade seriöst i mina ögon.
"Nej Felix, det gör jag inte", sa jag med ett skratt och tog hans arm runt mina axlar.
"Men nu vet du", sa han och jag flinade bara åt honom.
"Nej, du sa alrig hur mycket du älskar kossor", sa jag med samma flin.
"Oscar, det heter inte kossor, det heter kosser", sluddrade han fram och jag skrattade tyst åt honom.
"Vart ska vi Oscar?", frågade han när vi började gå.
"Till din mamma", sa jag ironiskt men såklart är den här Felix dum i huvudet och trodde på det.
"Men Oscar, hon är i Afrika, ska vi gå till Afrika Oscar?", sa han och fnissade.
Jag suckade bara och stuntade i att svara på frågan.
Vi gick ett tag innan Felix tappade balansen när han snubblade på en rot och han drog ner mig på marken så att jag låg ovanpå honom. Vi började skratta och jag skulle resa mig upp innan Felix stoppade mig.
"Oscar, du är väldigt snygg", sa han och la sina händer i min nacke.
Jag kände hur mina kinder blossade upp och jag log generat.
"Oscar?", sa han sen med en frågande ton på rösten.
"Mm?", svarade jag och kollade in i hans vackra ögon.
"Har du något emot om jag kysser dig, här och nu?", sa han och såg på mig med förväntansfulla ögon.
Jag flinade kort och tryckte mina läppar mot Felix. Han besvarade den direkt och lät sina händer glida ner till min svank. Jag rös i kroppen av hans kyssar och jag började kyssa honom på käken upp till hans öra.
"Du är också väldigt snygg", viskade jag lågt i och nafsade honom under örat.
Han stönade till och jag flinade bara. Jag kände hur hans händer drog upp min tröja lite och hur hans kalla fingrar mötte min varma rygg. Hans beröring fick mig att rysa ännu en gång och jag kollade in i hans ögon.
"Kyss mig då", sa han med ett fniss och jag gjorde som han sa.
Mina läppar var tillbaka på hans och han händer letade sig ner till min rumpa. Jag avbröt plötsligt kyssen och kollade honom i ögonen.
"Vad gör vi? Vi måste hem", sa jag och reste mig upp från honom.
"Oscar?", sa Felix men låg kvar på marken.
"Mm?", svarade jag och drog upp honom på benen.
"Du är bra på att kyssas", sa han och log mot mig med ett busigt leende.
"Heh eh.. Du med", sa jag och rodnaden på mina kinder var tillbaka igen.
Jag kände hur han tog tag i min hand och han hoppade glada skutt med mig bakom honom.
"Felix, vänta", skrattade jag fram och han stannade.
"Du är ganska långsam för att vara halvt människa och halvt gepard", sa han och log mot mig.
Jag hörde springande fotsteg som kom närmre och närmre men jag orkade inte bry mig. Stegen stannade upp och jag hörde en andfådd person sätta sig bredvid mig.
"Ibland undrar jag om du är hälften människa, hälften gepard", sa personen anfått. Felix.
"Ibland undrar jag om du gymmar", svarade jag honom med en låg röst.
Han skrattade dovt och sen blev det tyst ett tag.
"Oscar, ska vi dra hem till mig och sova där?", undrade Felix och satte sig på huk, redo för att resa sig upp.
Jag svarade inte utan bara reste mig upp på fötter. Han reste sig från sin position och ställde sig vid min sida och vi började gå i en behaglig tystnad till närmsta bussstation.
Jag minns den kvällen så hårt.
"Kommer du ihåg det?", sa jag och skrattade.
"Kommer ihåg vadå?", sa Felix och kollade på mig med en frågade blick.
"Glöm det", sa jag och kände hur mitt leende sjönk.
"Oscar hur ska jag kunna glömma något som jag inte vet vad jag ska glömma?", frågade han och stannade upp.
"Okej, det där var bara förvirrande", sa jag och flinade mot honom.
"Oscar, brukar du vara två Oscar?", sa Felix och höll på att tappa balansen.
"Felix nu går vi hem", sa jag snabbt och tog tag i hans hand.
"Två stycken Oscar är dubbelt så snyggt", sa Felix och höll på att ramla framåt.
Snabbt tog jag emot honom innan han föll ner på marken och virade min arm runt hans midja och la hans arm runt mina axlar. Felix började skratta och jag log.
"Oscar, varför är det träd här?", frågade han förvirrat och jag började skratta.
"Vi är i en skog Felix", sa jag och han kollade fundersamt på träden.
"Träd är fina, jag gillar träd", sa han sen och jag flinade bara.
Vi kom ut från skogen och började gå på trottoaren.
"Oscar, jag gillar att ha din hand där", sa Felix och pekade på min hand som låg på hans midja.
Jag log generat åt honom och han log glatt tillbaka.
"Oscar-"
"Hur många gånger har du sagt 'Oscar' dom här senaste minuterna?", frågade jag med ett skratt.
Han öppnade munnen men stängde den igen och fick ett fundersamt ansiktsuttryck. Jag skrattade dovt och stannade vid övergångsstället för att kolla om någon bil var påväg åt vårat håll. När ingen bil var i synhåll så gick jag efter med Felix efter mig med hans hand i min.
"Oscar, är det meningen att omgivningen ska snurra?", frågade Felix och blinkade flertal gånger.
"Vi är snart hemma", svarade jag och drog med mig Felix in på gården.
Jag öppnade dörren intill Omars hus och hörde att Omar skrek på Ogge.
"ASSÅ FUCK YOU OGGE, DU KAN FAN GÅ OCH SUG AV EN GRODA!!, på riktigt asså"
Chockat såg jag på Omar när han gick ut ur vardagsrummet med arga steg. Han gick snabbt uppför trappan och smällde igen dörren till sitt rum.
Jag vände mig om för att kolla Felix men han stod inte där. Jag skulle gå ut på trappan för att kolla men snubblade på något. Där låg Felix på golvet med slutna ögon och öppen mun. Små snarkningar lämnade han ifrån sig och jag skrattade tyst.
"Snacka om att vara trött", jag hörde Ogges stämma bakom mig.
"Kommer ju från rätt käft", sa jag med ett flin och tog av mig jackan samt skorna.
Han himlade bara med ögonen och flinade tillbaka.
"Förlorade Omar?", frågade jag och Ogge nickade.
"Aa ha-"
"NEJ DET VAR OGGE SOM FUSKADE!", skrek Omar med sin göteborska dialekt från övervåningen och smällde igen dörren som för någon minut sedan.
Vi skrattade åt honom och jag vände mig mot Felix igen.
"Ska jag hjälpa dig?", frågade Ogge och nickade mot den sovande människan på golvet.
Jag skakade på huvudet och lyfte upp Felix i min famn.
"Tack ändå", sa jag med ett leende och Ogge log tillbaka.
Jag gick upp för trappan och in i mitt och Felix rum. Jag la honom försiktigt på sängen och drog av hans skor som jag sedan la på golvet.
Täcket la jag över honom och strök min tumme över hans högra kind.
"Du ska berätta för mig senare", viskade jag och kysste hans panna innan jag gick ut från rummet.
Jag stängde dörren och gick vidare mot Omars rum.
"Choklad. Nedervåningen. Transformers.", sa jag och dörren öppnades direkt.
Som en blixt sprang Omar förbi mig och slängde sig över Ogge i soffan.
"Omar för i helvete, flytta på dig", gnällde Ogge och jag skrattade åt dom.
"Omar om du vill ha choklad får du hämta det själv", sa jag och satte mig i soffan.
"Bitch", sa han drygt och gick till köket.
"Tönt", sa jag efter honom och han pekade finger åt mig.
"Ogge sätt på transformers", sa jag och han kollade på mig med en "dude-du-känner-mig-och-du-vet att-jag-inte-kommer-göra-det"-blick.
Jag suckade och reste mig från soffan för att hämta datorn på rummet. Jag gick upp för trappan och gick fram till rummet Felix sov i. Jag öppnade dörren och jag smög in tyst. Försiktigt drog jag upp dragkedjan till min sportbag där datorn låg i. Jag hörde hur Felix började röra sig under täcket och jag vände fort huvudet mot sängen.
"Oscar?", sa han med en hes röst och lyfte huvudet.
"Felix sov igen, du behöver det", sa jag och gick fram till honom på mina knän.
"Du väckte mig så det är svårt", sa han och satte sig upp.
Jag suckade och vände mig om för att ta fram datorn och gå ner till dom andra killarna.

Felix
Där lämnade han mig, ensam.
"Jag behöver dig", viskade jag och kände hur min underläpp började darra, eller som Oscar sa en gång, "läppen får orgasm". Jag minns som att det var igår. Vi var tolv år och såg en 4-åring tappa sin glass i sanden på stranden och då började hon gråta med en darrande läpp. En tår letade sig nerför min kind och jag la försiktigt ner mitt huvud på kudde igen.
Kom tillbaks.
************
Ett nytt kapitel!
Längre än dom andra, för att jag har varit dålig på att uppdatera.. Hehe
Hoppas att jag inte tappat läsare..
Aja, över 2000 ord är väl inte så dåligt!
Hoppas ni gillade det, om ni gjorde det kommentera och rösta blablabla
Balalalala•-•