En makeup artists hemlighet

Min början

Jag kan inte fatta det, jag är äntligen klar med mitt långa projekt! Jag satt på starbucks och inväntade min bästa vän, eller det lät lite barnsligt.. Min allra käraste hjärtevän? I vilket fall som helst så ska hon vara här vilken minut som helst. Det var fullt på caféet och jag höll min varma kopp kaffe med skummande mjölk, jag slickade lite hemligt runt koppens kanter för att komma åt skummet som smakade kanel. Min blick sökte sig runt i fall någon såg mina ögon som tittade upp misstänksamt och min tunga som grävde så långt det gick i muggen. En strimma ljus lös i ögonvrån, jag såg då siluetten av personen jag ville se.
- Ruby! Hej! Ropade jag till en aning för högt, hon viftade med armarna och bar på två kassar med nåt i. Hennes leende var strålande och jag lös av hennes energi, jag var så glad över att få se henne bara.
Vi gick mellan borden och stolarna för att nå varandra, till slut kramades vi.
- Willow My darling! Berätta nu, varför var det så bråttom hit? Vad har hänt?
Frågade Ruby förväntansfull och spänd, jag skrattade och lät det dröja innan jag sa något. Vi slog oss ner vid mitt bord och vi båda log.
- du är så jobbig nu, du måste säga nu, jag känner igen den där blicken du har.
- okej okej jag ska det, jag ville bara skapa lite dramatik du vet. Men eftersom du har kommit hela den här vägen så ska jag låta det gå undan.
Ruby såg på mig med sina bruna ögon och visste inte vad hon skulle tro, jag tyckte det var roligt att dra ut på det hela.
- jag är klar med skolan och kursen för alltid! Jag har fått mitt stipendium och ett diplom, du sitter just nu och tittar på Willow en makeup artist som ska jobba inom film branschen!
Våra vrål fick alla på caféet att vända sig om, det var ingen ovana att få blickarna på oss. Ruby blev så glad! Hon höll mina händer och när hon tjoade så fick jag lite av hennes spott i ansiktet, det var inte heller en ovana.
- Är det sant? Wow det är ju helt fantastiskt, du som har kämpat så hårt och nu är du färdig med allt, jag är så stolt över dig Willow, det måste kännas så skönt och fy vad proffsig du måste vara nu. Varför har du inget sagt?
- förlåt, allt hände igår och jag ville verkligen att det skulle bli en överraskning, vi firar ju nu tänkte jag. Tack att du kom hela den här vägen till mig trots att vi sågs förra helgen.
Ruby bodde i Skottland och jag i London, så vi var tvungna att flyga till varandra.
- jag förstår, ja det var verkligen en överraskning, grattis! Du vet att jag gör vad som helst för dig och kommer om det är något. Ja det här måste vi fira, men inte på starbucks like this.. Jag har en bättre idé.

Åh nej vad har hon i kikaren nu tänkte jag, jag är lite mer av den här tjejen som tar det lugnt men jag älskar att ha kul också! Ruby var skolans festprisse, men vi har lärt varandra att tycka om både och. Vi har gått hela högstadiet och gymnasiet ihop, men efter det så flyttade hon till Skottland och jag bodde kvar i centrala London. Vi har blivit vuxna även om det inte direkt känns som det, jag har flyttat till en lägenhet för ett år sedan. Trots avståndet har jag och Ruby träffats ofta och haft det kul.
- jadå vi får väl se hur det blir med det, jag vet inte ens om jag vill höra vad du har för planer.
- tro mig det kommer bli det roligaste någonsin!
Vi skattade och Ruby smuttade på sitt kaffe. Jag slutade att le och blev mer allvarsam med tanke på det jag tänkte ta upp med henne.
- vi ska inte bara prata om mig nu, jag har inte tagit upp det här förut men hur går det för dig med allt nu?
Min röst var sänkt en aning, och jag tittade på Ruby som nickade långsamt för att hitta ett bra svar. Hennes händer var fint knäppta på bordet och hon tittade ner en aning, jag ville inte att hon skulle skämmas inför mig.
Hon harklar sig en aning och tittar sedan upp på mig, jag visste hur hon inte ville prata om det.
- jo det rullar på, alltså vad kan jag göra? Det går ju upp och ner som du vet, och jag känner väl att jag är lite mitt emellan eller vad man ska säga. Jag hatar att prata om det här, du hade ju så bra nyheter Willow.
- jag vill ju höra hur det är med dig, det är viktigt att prata om det. Och du får prata med mig, det kanske hjälper en aning. Jag ville bara höra hur det går.

Hon nickar och ler halvt igen, ända sen vi började i samma klass så betedde sig Ruby alltid underligt, men jag vande mig vid det och det blev inget konstigt till slut. Men bara för tre månader sen fick hon diagnosen " bipolär", och det förklarade allt.

- vi pratar inte om det här mer nu, jag vill fira dig min lilla makeup artist!
Jag log lite generat men tyckte inte om hur hon tryckte undan sina känslor för mig. Men hon hade rätt.
- okej berätta nu om din lilla plan!

Efter vår café stund så var vi hemma hos mig och skulle utföra mitt firande.
- okej kassarna jag håller i är till dig. Sa Ruby.
Jag blev glatt överraskad och tog emot dom. När jag öppnade dom så gnistra de till i mina ögon.

- scen smink! Vart i hela friden har du fått tag i det? Det är ju dyrt.
Jag log med halv gapande mun, jag var så glad! Det var allt från kroppsfärg till olika sorters foundation och två peruker. Jag skrattade förtjust när jag fick syn på den ena peruken, jag tog upp den från kassen och gapskrattade.
- Loki!
Ruby nickade och skrattade lika mycket som mig när jag tog på mig den.
- vänta tills du ser allt, det finns ett visst tema och syfte.
Jag var inte ens förvånad längre, exalterat slet jag upp sak efter sak, smink efter smink. Sedan kom jag till den andra peruken.
- Thor! Really? Vad är det här?
Sa jag skrattandes och älskade hela idéen och allt jag hade fått. Ruby tog Thor peruken och satte på sig den.
- fattar du inte!? Du är ju Loki och jag Thor, du ska sminka oss som dom och sen när THOR 3 kommer ut på bio, så ska vi vara dom på premiären!
Jag skrattade så det gjorde ont i magen, anledningen till det var för att Ruby var helt seriös och kunde komma på så knäppa pinsamma idéer. Loki peruken satt sned på mitt huvudet och mitt riktiga hår hade fastnat mitt i ansiktet. Jag gör en dramatisk tystnad och Ruby spelar med.
- I like it... A lot! Men hjälp kommer Thor 3 så snart? Vi har ju väntat så länge.
- jag vet! Och det är därför vi ska komma som dom, kom igen om någon kan sminka sig som Loki så är det ju du! Din eviga crush fick dig att öva typ varje dag.
- shhh, jag förstår inte vad du menar. Men det kan vi ju inte göra.. Två 22 åringar som klär ut sig för en biopremiär.

Egentligen så ville jag ju de innerst inne, om man hade modet. Jag visste att Ruby skulle våga, men jag var fegare! Vi satt med allt smink utspritt på min gråa soffa, Ruby var så taggad på idéen, därför hade hon köpt allt det där.
- jag vet att du är lite blyg över att visa upp dina skådis sminkningar, men jag vet hur bra du är! Just det, du glömde det här.

Hon räckte mig ett till litet paket, jag överväldigades och undrade vad som skulle komma härnäst.
Jag slet av pappret och där var det en grön marvel T shirt.
- såklart
Mumlade jag flinandes. Ruby hade köpt en likadan till sig själv.
- tack så hemskt mycket för allt Ruby! Det var den bästa presenten någonsin! Jag vet inte hur det blir med den där biopremiären, men jag ska sminka dig till Thor eftersom du inte är team loki!
- please, jag fattar inte hur du kan vara team loki, vi får iaf varsin.

Vi skrattade mycket åt det hela, hur vi aldrig förstått oss på varandra när det gäller våra eviga crushes. Hela kvällen gick och jag och Ruby pratade mycket om allt möjligt och vi skrattade.
Sen tog vi på oss våra gröna marvel T shirts och hade perukerna på och tittade på loki crossovers i min säng. Kvällen kunde inte slutat bättre, nej mitt liv gick ganska bra hittills. Även om jag inte hade nåt jobb än så visste jag att det skulle lösa sig på nåt sätt.