Sann kärlek ❤️

Kapitel 23

Felix perspektiv

Fan vad mysigt jag och Lovisa hade. Kommer alltid minnas denna kväll. Förutom att hon fick ett märke efter jag råka sätta in mina naglar i henne hårt.

Jag vaknar av att Lovisa står och pratar i telefon. Hon låter arg och ledsen.
Hon tar bort mobilen från örat och stänger av mobilen. Hon kastar mobilen i väggen och sen ser hon att jag är vaken. Hon sätter sig på sängkanten och jag kryper fram till henne.
- Vem var det? frågade jag och tog hennes hand.
- Mormor, hon vill att jag ska vara med dig mindre och ska till London i en månad! sa hon och kramade min hand hårdare.
- Varför säger hon så? sa jag förvånat.
- Jag vet inte, men jag tänker inte lyssna på henne! sa han och tittade in i mina ögon. Jag satte mig upp och kysste henne på kinden.
- Men hon är din mormor sa jag.
- Ja, men inget får komma emellan oss! sa hon och tog upp sin mobil. Hon var påväg att lägga den i sin väska när den ringde. Hon tröck på svara och satte mobilen mot örat. Jag lyssnade nyfiket.
- Hej, gulle sa hon glatt.
........
- Vänta, ska fråga! sa hon.
Hon vände sig mot mig.
- Kan Omar komma!? Frågade hon.
- Visst! sa jag chockat. Det var han hon pratade med, jag vart rädd att det var någon annan.
- Det går, vi är hos Felix sa hon.
.........

- Ses! sa hon och la på. Lovisa satte sig på golvet och suckade.
- Är du trött? frågade jag.
- Mm, det bara är så rörigt i mitt huvud just nu! sa Lovisa och la sig ner på min matta. Jag gick fram till henne och la mig nära henne. Hon la sig på sidan och tittade på mig. Vi stirrade in i varandras ögon, vi blev avbrutna av att Omar som knackade på dörren. Lovisa flög upp från golvet och kastade sig i Omars famn.

Lovisas perspektiv

Jag släppte Omar som tittade konstigt på Felix. Jag tittade på Felix och såg att han bara låg i kallingar.
- Du har bara killingar på dig! sa jag och började skratta. Felix tog på sig en tröja och ett par mjukis byxor snabbt. Felix gick in på toan, och jag tittade mig i spegeln där Felix satt naglarna i mig igår.
- Vad är det där?! sa Omar nyfiket.
- Inget sa jag och blev generad.
Omar bet sig i läppen och kollade ordentligt på märket Felix gett mig.
- Har han misshandlat dig? frågade Omar oroligt. Jag skakade på huvudet och Omar tänkte jätte mycket på vad deg kunde vara. Sen sken han upp och såg jätte spänd ut.
- Har ni........ sa han och bet sig i läppen. Jag rodnade och drog ner tröjan för märket.
- NI HAR GJORT DET!!! skrek han och hoppade upp och ner.
- Omar!! sa jag surt.
Felix kom ut från badrummet och tittade på oss undrande. Omar gav Felix ''jag kom på er'' blicken.
- Felix, du avslöjade allt! sa jag och visade märket. Han skrattade bara.
- Det är inte kul! sa jag surt.
- Om mormor ser det här kommer hon ta snacket med mig! Och det kommer inte bli kul! sa jag surt. Felix smekte märket och gav mig en puss på kinden.
- Du har ett minne iallafall! sa han och fnissade.
- Omar så vad gör du i Stockholm? frågade jag för att byta ämne.
- Jag träffade en kompis sa Omar och fnissade.
Nu blev jag sur, mormor kommer fan döda mig om hon får veta att Felix och jag gjorde det! Jag sprang in på toan och låste. Jag hörde knackningar på dörren men jag ignorerade det. Sen hörde jag Felix mamma Cecilia.
- Lovisa! Har det hänt något? frågade hon oroligt.
- Det är okej, lite sur på Felix bara sa jag och suckade. Jag hörde en knackning på fönstret, jag vart så rädd att jag låste upp och sprang ut från toan och kastade mig i Felix famn. Jag darrade lite.
- Nån knackade på fönstret! sa jag och darrade mer.
- Säkert sa Felix sarkastiskt. Omar gick in på toan och öppnade fönstret. Han tog någonting som satt på fönstret och stängde det sen. Han kom fram till mig och Felix och visade upp en lapp. På lappen stod det ''Så du blir sur på Felix när ni gjort det, men mig njuter du bara när vi gjort det/H'' mina ögon växte, Felix tittade allvarligt på mig.
- Är du arg på mig? frågade han.
- Nej, lite kanske sa jag och tog lappen.
Cecilia stod och tittade frågande på oss.
- Är det nått jag ska veta? frågade hon.
Alla tre skakade på huvudet och hon gick ner.

Felix och Omar tittade på mig.
- Asså... sa jag tyst.
- Är det här sant?frågade Felix lite surt.
- Nej! sa jag och la armarna i kors.
Felix såg tveksam ut men han nickade ändå. Vi spelade FIFA resten av kvällen och jag tänkte bara på Felix. Litar han inte på mig. När matchen var slut så la jag kontrollen åt sidan och tittade på Felix.
- Litar du inte på mig? frågade jag.
Han och Omar tittade allvarligt på mig, som om jag var dum i huvudet.
- Det är klart! sa Felix och skulle precis kyssa mig när jag puttade bort honom.
- Du verkade inte göra det förut! sa jag mer allvarligt än killarna.
- Men Lovisa, det är klart att jag litar på dig! sa han. Han tog min hand och kysste den.
Jag mumlade något till svar.
- Vad är klockan? frågade Omar.
- 23:55 sa jag.
- Fan! Jag missade sista tåget! sa Omar och slog i sängen.
- Omar jag ska sticka nu du kan sova hos mig om du vill?! sa jag.
- Åh tack Lovisa! sa han och kramade mig. Vi gick ner till hallen med Felix tätt efter oss, vi satte på oss våra skor.
- Lovisa sa Felix och tog min hand.
Han drog mig nära honom.
- Jag älskar dig sa han och kysste mig mjukt på munnen. Jag log mot honom och jag och Omar gick.

När vi satt på bussen påväg till mig så tog Omar min hand.
- Tror du inte att Felix litar på dig?! frågade han.
- Han såg tveksam ut när vi läst lappen sa jag tyst.
- Men han gör det sa han och kramade min hand hårdare. Jag suckade, bussen stannade där vi skulle av.

När vi kom hem kom mormor ut i hallen på en gång. Hon la armarna i kors.
- Mormor, det här är Omar! sa jag och pekade på Omar.
- Han ska sova här inatt för han missade tåget sa jag.
- Vi måste prata! sa mormor.
- Omar du kan gå upp på mitt rum så länge, du vet ju vart det är! sa jag och han gick upp.
- Vart var du inatt? frågade mormor.
- Felix sa jag surt.
Hon tittade allvarligt på mig.
- Du måste vara lite mindre med honom sa hon.
- DET BESTÄMMER INTE DU! skrek jag och sprang upp på mitt rum.
Jag tog ett djupt andetag och tittade på Omar som tittade på ett foto med mig och Martin.
- Vill du sova i gästrummet eller här med mig? frågade jag honom.
- Med dig sa han. Jag gick fram till honom och tittade på fotot.
- Då måste du sova bredvid mig! sa jag.
- Gärna sa han och log.
Jag tog fram min pyjamas och gick in på toan och bytte om. När jag kom ut stod Omar i bara byxor. Han var ganska snygg.
- Kan jag sova i kallingar? frågade han generat. Jag nickade och la mig i sängen, Omar kom och la sig bredvid mig.
- Omar sa jag tyst.
Han tittade in i mina ögon.
- Mm sa han.
- Du är som en bror för mig sa jag.
Han log stort och vi kramade varandra.
- Du är som Martin fast mer kram go! sa jag och fnissade.
- Du är som en syster för mig sa han och log. Jag la mig nära honom och han var helt varm, så jag värmde mig.
Jag somnade snabbt, jag trivs med Omar som min bror.

Dagen efter.
Jag kände Omars djupa andetag. Jag märkte att jag låg med mitt huvud mot hans bröst. Jag drog mig snabbt ifrån och satte mig upp. Jag såg att Omar sträckte på sig.
- Godmorgon syrran! sa han med sin morgon röst. Jag tittade på honom och log.
- När ska du sticka? frågade jag.
- Nu tror jag, det beror på vad klockan är! sa han och tittade på sin mobil.
- Vill du ha frukost innan kanske? frågade jag. Han nickade och satte på sig sina kläder. Jag gick ner med honom efter mig. Mormor satt i soffan och höll på med ipaden. Jag och Omar gick in i köket och gjorde frukost. Vi åt frukost i 10 min och sen stack han. Jag satte mig i soffan och tittade på mobilen.
- Vad ska du göra under sommarlovet? frågade mormor.
- Inte åka till London sa jag surt.
- Gumman, vi är där en vecka istället sa hon.
- Jag vill inte sa jag surt.
- Du får ta med Felix om du vill! sa hon.
Jag sms:ade Felix på en gång ''Vill du åka till London en vecka med mig?''. Jag fick ett svar direkt ''Visst, när åker vi?''.
- Mormor, när åker vi då? frågade jag nyfiket.
- Om två dagar sa hon.
Jag ringde Felix istället, han svarade efter två signaler.
- Vi åker om två dar! sa jag.
- Okej, är du sams med din mormor? sa han.
- Aa! sa jag glatt.
- Har hon märkt märket jag gjorde? frågade han och skrattade.
Jag gick ut från vardags rummet så att hon inte skulle höra.
- Nej, hon ska inte göra det! sa jag surt.
- Jag börjar packa, vill du träffas? frågade han.
- Ehm.......jag kan inte sa jag. Jag gillar inte att ljuga för Felix men om han fick veta att jag skulle träffa Timur skulle han blir sur.
- Varför? sa han nyfiket.
- Jag har inte tid sa jag och la på så han inte skulle ställa mer frågor. Jag gick upp på mitt rum och satte på mig ett militärgrönt linne med ett svart peace tecken och mina svarta tighta jeans. Jag satte upp håret i en hästsvans och jag gick ner och satte på mina skor. Jag gick till Timur. Vi bor i samma område.
Han öppnade snabbt och blev genast glad när han såg mig. Vi gick in och satte oss i hans kök.
- Trodde att du aldrig skulle förlåta mig! sa han.
- Det är klart, men du gör aldrig om det sa jag och log. Vi satt i flera timmar och pratade om allt och inget.

Sen var jag tvungen att gå hem igen. När jag stod och tog av mig skorna ropade mormor på mig. Jag gick in i köket och hon bad mig ta ner en sak eftersom jag var lite längre än henne. När jag sträckte mig efter det så åkte mitt linne upp så mormor såg märket.
- Vad är det? frågade hon strängt. Jag tog snabbt saken och drog ner linnet.
- Vadå?! sa jag och låtsades att jag inte visste vad hon pratade om.