[Linnea]
När vi går förbi mitt hus ser jag ner i marken. Det gjorde jag innan också men inte så mycket.
Längst ner på gatan ligger deras hus. Det är stort och vitt. Det finns några gungor nerskruvade i marken på tomten. Vid huvudingången står massa skateboards och cyklar.
Marcus slänger upp dörren. Hallen är ljus och vit. Precis som utsidan. Så olikt mitt hus.
Han slänger jackan på golvet och sparkar av sig skorna. Själv hänger jag prydligt upp den på en galje.
"Marcus?" I trappan står hans tvilling Martinus. Martinus är väldigt olik Martinus i sättet. Han är snäll och vänlig och har nog inte krossat ett enda hjärta
När Martinus ser mig höjer han på ögonbrynen. Sedan ser han, nästan missnöjt på Marcus.
Marcus himlar med ögonen och tar tag i min arm. Och drar med mig upp för trappan väser han till Martinus.
"kjeft!"Martinus ser oroligt på mig när vi rundar trappans sväng och kommer utom synhåll.
Det är lika ljust på övervåningen som i hallen. Det finns 4 dörrar där upp. Marcus slänger upp den 2 dörren och drar med mig in.
Väl där inne släpper han mig.
Han går och sätter sig på sin säng och klappar att jag ska komma dit.Istället sätter jag mig mitt på golvet. Marcus himlar med ögonen.
Alla andra tjejer skulle säkert ÄLSKA att vara hemma hos Marcus. Men inte jag.
-
"greit skal vi begynne?" Frågar han tillslut."Visst. Du gillar fotboll va?" Mumlar jag och drar fram det gråa anteckningsblocket.
"Og at ligge" säger han sliskig.
På 2 sekunder har han hunnit fram bakom mig. Han kommer närmare med sitt ansikte.
Jag knuffar bort honom men då tar han ett stadigt tag om mina händer.
"Marcus det gör ont" gnäller jag och försöker dra mig loss.Han börjar kyssa mig på armarna, kinden och pannan. Jag känner tårar sippra ner för mina kinder. Sedan lyfter han upp mig och knuffar mig mot väggen.
Han börjar smeka min mage. Hela jag är livrädd.
Jag stönar ofrivilligt till när hans tunga far över min hals."Snälla sluta" viskar jag medan mina tårar forsätter trilla ner så att det bildas små pölar på golvet
Istället för att sluta tar bara ett hårt tag om mitt ena bröst och klämmer till. Jag skriker av smärta!
"Slute Martinus!" Dörren flyger upp och Martinus kommer in i rummet.
"Nei Martinus!" väser Marcus.
"hun vill ikke!" Ropar Martinus och knuffar undan Marcus från mig. Han åker in i väggen.Han är snart på fötter och ser ursinnigt på mig.
"Hore" fräser han till mig innan han smäller igen dörren bakom sig.
YOU ARE READING
A Nice Game
FanfictionJav lovade mig själv att aldrig falla för en sådan som dig. Och när jag väl föll, och du fångade mig. Så släppte du taget varje gång. Skämmdes du över mig? Eller var jag bara en bricka i ditt spel? Startad 14/12-16 Avslutad 16/6-17