You again

Jag är Elina, är sexton år och fyller år den andra Juli. Jag bor i Stockholm med min mamma, pappa en tvilling bror som heter Filip. Han och jag var väldigt nära när vi var små men nu känns det som om vi står flera mil ifrån varandra. Han är dock inte den ända som jag förlorat genom åren. 

När jag var liten hade jag en vän. Han och jag var bästa vänner, men när vi började bli äldre så bara försvann han från mig. Han flyttade och mötte nya vänner och jag blev helt förstörd. Han hade en fantastisk röst och ibland när jag var hemma hos honom så sjöng han för mig. Han hette Omar.

Jag saknar honom väldigt mycket än idag. Jag kommer ihåg hur folk brukade reta oss och säga att vi var tillsammans men vi brydde inte oss så mycket, allt vi brydde oss om var varandra. Det var det ända vi hade. Han var som den saknade biten på mitt pussel, cliche.

Sommaren är nära och jag har som vanligt inte planerat någon speciellt. Jag brukar aldrig hitta på något speciellt på loven, de var alla samma, tråkiga och ointressanta.

Min kompis Kim hade frågat om jag ville gå på sommarkrysset med henne. Jag vet fortfarande inte om jag ska gå. För att även om mina lov var tråkiga så känner jag mig bekväm i det. Liksom ingenting som kommer som en oönskad överraskning, det var skönt.

Jag har bra betyg i skolan och det är jag stolt över. Min mamma och pappa har alltid haft höga förväntningar på min framtid och jag visste aldrig vad jag skulle säga när de började prata om den då jag inte hade några planer. 

Jag har funderat på om jag ska gå på sommarkrysset med Kim och jag tror ja. Men vad skulle det betyda? Jag har alltid varit den personen som tänker över saker tusen gånger innan jag gör de men...

Skulle jag få träffa honom igen? 

Skulle han känna igen mig?

Jag tänker på honom ibland, tänker han på mig?

Jag saknar honom, saknar han mig?

Kommer han ihåg mig?

Bryr han sig?

Vad har förändrats efter dessa fyra åren utan varandra?

----------------------------------------------
Okej, detta var prologen ish. Jag hoppas att ni gillar den. Jupp.

Byeeeee