You again

Kaplitel 18

Äntligen nytt kapitel hoppas ni gillar det bara! Jag är inte helt säker på om sommarkrysset ligger på gröna Lund men men det är som det är. Och om det inte ligger där så får ni helt enkelt fantisera det ;)

--------------------------------------------

"Tivoliiiii!!" Skrek Kim ut. Vi stod i kön till någon berg o dalbana som jag inte kollat namnet på. Jag kände hur det skakade i fickan så jag tog upp min mobil och svarade eftersom jag visste att någon ringde.

Elina: "hej"

Filip: "hej hur går det?"

Elina: "bra. Vad är det riktiga anledningen att du ringde?"

Filip: "jo jag ska ha lite kompisar över och då undrar jag om vi får låna din högtalare" jag skrattade för att jag visste att han skulle ha en fest.

Elina: "visst, men hur många kompisar kommer? Och är inte mamma och pappa hemma?"

Filip: tack, det kommer ungefär 50 kanske eller nått sånt så nä mamma och pappa är inte hemma"

Elina: "Jaja, men ta det lugnt bara" vi la på och jag hade inte märkt att jag hade stått stilla samtidigt som Kim rört sig framåt.

"Kim?!" Skrek jag. "Kiiiim?!!!" Jag fick inget svar så jag gick ur kön. Varför hade hon åkt utan mig? Varför hade hon inte sagt åt mig att gå? Helt seriöst!

Med arga steg jag till ingången till gröna Lund. Jag hann inte gå mer än halvvägs fören jag krocka i någon.

"Oj förlåt ja..." Jag hann inte säga något fören personen avbröt mig.

"Elina? Varför är du påväg mot ingången? Ensam" det var Felix.

"Jag är sur på Kim. Jag pratade i telefon och glömde röra mig framåt i kön, så hon bara gick utan mig utan att säga något! Så jag vet inte var hon är nu men jag har ändå inte lust att träffa henne" sa jag och Felix kramade om mig. Han var så mysig och jag måste erkänna att hanns kramar är mysigare än Omar's.

"Kanske när du träffar henne så kan du prata med henne och fråga varför hon gjorde så" föreslog han och jag nickade men var fortfarande kvar i hanns kram. Jag ville inte släppa honom men någon gång var vi ju tvungna.

Vi kände knappt varandra men ändå känns det som vi känt varandra hur länge som helst.

*

"Du klarar det! Det är ju bara att gå fram och prata med henne" sa Felix och vi var nu utanför hotellrummet. Jag gick snabbt in och såg Kim sitta med sin mobil på sängen.

"Så nu väljer du att komma" sa hon kaxigt till mig. Varför var hon så kaxig? Det är inte likt henne. Det är ungefär som om hon precis har fått reda på något om mig som hon inte gillar. Eller något som hon velat skulle komma från min mun och inte den som berättat det.

"Varför låter du så kaxig?" Frågade jag.

"Jo någon kille kallade på mig jag kände inte igen honom men han kände tydligen igen mig. Han sa att anledningen till att min förra kille gjorde slut var pågrund av dig! Att du hade flörtat med honom så han föll för dig. Men allt de hade du hållit som en hemlighet för mig!" Sa hon argt till mig.

Innan jag hann säga något gick hon fram till mig slog mig på kinden, tog rumsnyckeln, puttade ut mig ur rummet och stängde igen dörren med en smäll.

"Är det sant att du tog hennes kille?" Frågade Felix som fortfarande stod utanför.

"Det är komliserat" sa jag. "Det var inte riktigt så hon sa. Eller ja, han sa" han tog in mig i ytterligare en mysig kram och där stod vi och bara kramdes.

Han släppte mig "var ska du sova inatt?för jag menar klockan är 23.03 jag det att du är trött och du kommer nog inte in där igen" jag tittade ner i marken.

"Kan jag sova hos dig?" Frågade jag och Felix flinade.

"Såklart men jag delar rum med Ogge och vi har ingen extra så du får nog sova i min säng eller på golvet" vi började gå mot Felix rum som var en våning ner.

Jag gillar Felix...