You again

Kapitel 3

(Elina's perspektiv)

Jag var äntligen framme hos Kim så jag gick in i huset och upp på hennes rum.

"Hej Kim!" Sa jag när jag kom in på rummet.

-hej Elina!

-du jag funderade på det där med sommarkrysset och jag svarar ja

-bra för det är nästa helg sa hon när jag satt mig i hennes säng -en fråga gillar du the fooo? Fråga hon - ja faktiskt, de är bra svarade jag -vem tycker du är sötast? Oj Gud vad skulle jag svara på den frågan? Jag tycker ju Omar är sötast, men det känns konstigt att välja honom i och med att jag typ känner honom. "Omar" svarade jag tyst. ''Bra för jag tycker Felix" sa hon och såg en aning lättad ut. "Jag är bara lite nyfiken men jag undrar hur du kunde känna igen Omar?" Frågade Kim. -det är svårt att förklara -jag har tid -men jag vet inte om jag vill svara -okej då! Sa hon och suckade. Vi hade bestämt att vi skulle sova över hos henne tills sommarkrysset nästa vecka på lördag. "Herregud jag kan inte vänta tills nästa vecka det är helt omöjligt" sa hon helt plötsligt. "Ta det lugnt det är helt vanliga människor" sa jag och skratta lite för hon såg så konstig ut när hon sa det. ''Helt vanliga människor? Seriöst de är the fooo!" Nästan skrek hon ut. Egentligen så är iallafall inte Omar en helt vanlig människa för mig för att, ja. ''förutom Omar" sa jag. "Och Felix" la hon till och tittade bestämt på mig. "Jaja" skrattade jag.

((Omar's perspektiv))

"Ja okej bilden är lik men hur ska vi få tag på henne? Jag menar bara för att du gick in i henne så betyder det inte att du vet allt om henne" sa jag och tittade och flina lite åt honom.

"Nä men jag tänkte att jag vet vilket håll hon gick till och det kanske kan hjälpa dig om du inte riktigt kommer ihåg vägen hem till henne" sa Oscar och jag tänkte att det kunde väll hjälpa lite iallafall.

-Eller så ringer vi henne?" -men vill du inte veta var hon bor då? -jo såklart men det kan jag fråga på telefonen!" Sa jag och tyckte att han var en aning efter.

''juste..." Sa han tyst och alla börja skratta. Så jag ringde henne och hon svarade som tur var:

-hej det är Elina, vem är det? -hej jag är Omar

((Elina's perspektiv))

-hej det är Omar" svarade han i telefonen och jag höll nästan på att tappa andan, han värkande märka det för han frågade hur jag mådde.

-jag mår bra" sa jag fast jag var i chock. -är du den Omar? Frågade jag stammande. -om du menar din bästa kompis för några antal år sedan så ja, jag är den Omar -jag kan inte fatta det! Kan vi inte träffas snart?! Skrek jag nästan, och hörde hur några finishen i bakgrunden. Jag rådande en aning.

-vi kan träffas men jag undrar då bara en sak" sa han - okej vad? -var bor du? -ja bor på ............gatan 4 -okej hej då" sa han med en mjuk röst. -hej då sa jag lika mjukt tillbaka.