You again

Kapitel 10

((Elina's perspektiv))

Jag gick ut till Omar för han hade stått och pratat med den där killen i en kvart. "Omar?" Frågar jag när jag kommer ut till honom. "Ja?" Svarar han. "Några frågor bara: vem är det här? Varför är han här? Och är ni vänner eller ovänner?" Frågar jag och han svarar: detta är Jake, han är här för att bråka med mig och för att ta dig från mig, typ. Och man kan väll säga att vi är vänner" avslutar han. "Okej då, jag går tillbaka till Filip, och Kim" sa jag och gick till de. Jag hittade inte de i den så kallade trädgården. Jag letade i huset och kallade på de, men jag fick inget svar. Jag började blir lite rädd och gick ut igen. Jag letade runt huset och hittade de. Men jag hade inte väntat mig att de skulle stå och hångla när jag hittade de. Jag hostade till lite och de slutade genast. När Kim tittade upp kunde man verkligen se hur hon rodnade och jag skrattade till lite. "Och här står ni och...ja. Jag ser att ni gillar varandra" skrattade jag lite. "Elina? Får jag prata med dig lite?" Frågade han och tog mig till köket. "Jo ja, jag gillar Kim men seriöst du behöver inte så och gap skratta!" Sa han bestämt till mig. "Jaha, så du menar att du aldrig har gjort det när jag håller på med min pojkvän? Ja menar när det där med Omar hände: du skrattade då vad jag minns" sa jag fast inte argt, men jag gick utanför dörren. Där stod ingen Omar eller någon Jake eller vad han ni hette? Jag gick runt lite och kollade på tomten. Tillslut blev jag tillslagen och allt blev svart.

****

Jag vaknade upp i ett litet och mörkt rum. Men ändå mörkt så jag kunde se något. Jag kände igen rummet men kunde inte riktigt sätta fingret på vilket rum det var. Efter ett tag märkte jag att något eller någon slog i väggen i rummet bredvid. "Hallå?!" Skrek jag och då öppnades dörren. In kom någon som liknade Jake. Och han såg inte så vänlig ut. "Varför är jag här?" Frågade jag honom. "Därför att jag vill ha dig!" Svarade han med en aning läskig röst. "Men jag kan säga dig att jag absolut inte vill ha dig! Jag vet att jag inte här lärt känna dig så där bra, men jag kan lista ut att du inte är en person som kommer lyckas bra i livet!" Sa jag och spottade på honom. Fullträff! Jag träffade precis på vänstra ögat! Ha, jag är så bra på allt jag gör. "Det där skulle du inte gjort" sa han och jag kunde nästan läsa hanns tankar: hon ligger illa ute, jag ska ta upp kniven ur min ficka och skrämma henne, jag ska ta henne ifrån Omar. Och gissa vad? Han sa: nu ligger du illa ute! Sen tog han upp en fickkniv ur sin ficka. Men jag visste eller iallafall trodde att det bara var för att skrämmas. Så jag var bara typ rädd. Han satt sig på mig men jag kämpar emot med all kraft jag hade men han skar upp tre sår i min hud som började blöda. "Vad i helvete tänker du med? Du bara tar en tjej, låser in henne i ett rum, tar upp en kniv och börjar sedan hota med den! Är du knäpp eller?" Sa jag argt och andfått efter allt det där med att kämpa emot och så. "Du jag gör vad fan jag vill! Ingen säger till mig vad jag ska göra och inge göra! Och speciellt inte DU!" Sa han snabbt efter. Utan att han hade märkt det så hade jag börjat ett samtal med Omar så att han skulle kunna höra allt. Och jag fick en idé. "Okej då, men du efter detta skulle inte jag kunna komma hit fler gånger? Isåfall behöver jag veta var det är" sa jag och tittade sexigt på honom. "Okej, detta är *******vägen 125" sa han och tittade likadant på mig. Han gick av mig och la kniven i fickan igen. Jag avslutade samtalet med så att Jake inte skulle höra. "Men du? Jag är jätte trött och längtar efter mig egen säng. Skulle jag kunna gå hem nu?" Frågade jag. Han nickade lite sakta och sedan gick jag. Helt seriöst? Han var som förtrollad i mig. Det var så enkelt. Men jaja. Jag ringde Omar och han visste ju nu var jag var. Omar kom och hämtade mig och vi åkte hem. Det var mörkt ute och klockan var mycket. Jag hade faktiskt inte ljugit för Jake. Jag var faktiskt trött och längtade efter min egen säng. Nu var vi äntligen hemma. När jag kom innanför dörren så omfamnades jag av mamma. "Åh, gumman vad jag var orolig. Var har du varit?" Frågade hon. "Jag har bara varit ute och träffat Clara" ljög jag. "Såhär sent?" Frågade hon med förvånad blick. "Japp, du vet ju. Clara är lite konstig" svarade jag och slog till henne löst på armen. Sedan gick jag upp till mitt rum och la mig på sängen. jag hörde mammas röst säga: amen hej Omar! Det var verkligen länge sedan! Också en massa sånt sa hon. Sedan kände jag en varm kropp lägga sig bredvid mig.... Omar :) Sedan somnade jag.

------------------------------------

Jaha, då kommer det nog inte så mycket kapitel på typ 10 dagar.... Ska ju till Mallorca. 😄

Men ni får ha det så bra, ha en bra sommar och hoppas ni gillar kapitlet👍

Herrå 👋