Kapitel 23

260 16 2
                                    

"Så han besvarade alltså kyssen?" Jag suckade. Jag och Kim satt och åt frukost medan killarna sov.

"Hur många gånger ska du fråga? Ja! Han besvarade den!"

"Helt säker?" Frågade Kim.

"Jag tänker inte svara för du är otroligt jobbig"

"Gillar du Felix eller?"

"Ja! Behöver jag stav... vänta, nej!" Jag började bli en aning nervös. "Jag kan berätta allt igen för typ den 5 gången?" Hon nickade. "Det började när jag och Felix först möttes, jag tror det var när de kom in på hotellet eller nått sånt. Jag tyckte han var snygg och så" jag berättade allt och det när jag stuckit ut från Ogge's och Felix hotellrum efter att ha läst den där lappen till igår kväll på festen.

Efter att hon faktiskt börjat förstå hela historien så kom killarna. "Hej girls!" Ropade Omar. "Efter maten ska vi ut och träffa lite fans och så. Så om ni vill följa med räck upp handen"

"vi kan väll följa med" sa Kim.

"men!" suckade Omar "jag sa ju att ni skulle räcka upp handen!" jag och kim skrattade.

*

vi börade gå till fansen som var vid någon öppen platts. det var staket runtom där killarna skulle va. Fansen skrek vilket var riktigt jobbigt men jag får väll stå ut.

Killarna gick fram och tog bilder men fansen och och lite så. Jag började gå fram till Felix.

"Kan jag få prata med dig sedan?" Ha tittade på mig "ostört?"

"Okej, det ska nog gå bra" svarade han.

"Är du Felix flickvän eller?" Frågade en tjej i 14 års åldern. Jag skakade på huvudet. Hon tog upp sin mobil och fotade oss snabbt. Jag gick till Kim som inte såg ut att ha så roligt.

"Hej" hon nickade som svar. "Vill du prata med fansen?"

"Varför skulle det vara en bra idé?"

"Kom igen! De är säkert jätte snälla" sa jag och drog bort henne till fansen som var på andra sida stängslet.

"Hej!" Sa jag till två tjejer som såg ut att vara 10 år. "Får jag bara fråga er lite frågor?" De nickade och jag började.

"Vad heter ni?" Frågade jag.

"Jag heter Clara och detta är min kompis Sara" sa hon som tydligen hette Clara.

"Vad gillar du bäst Sara? Brödrostar, eluttag, apor, curry, Erik, mjukost, dammsugare, städmoppar eller ballonger?" Frågade Kim.

"Vem är Erik?" Frågade Clara.

"Vet inte, bara svara på frågan"

"Eeeeh..." Sara tänkte "Mjukost, tror jag"
"Tack för att du svarade" sa jag och jag och Kim gick iväg.

Jag visste inte varför men Kim skrattade typ ihjäl sig. "Vad är det som är så roligt?" Frågade jag.

"För det första" sa hon och skrattade fortfarande lite "hon svarade mjukost. Jag menar vem svarar mjukost? Och för det tredje" nu slutade hon skratta "såg du deras min när vi gick?" Jag skakade på huvudet. "De såg ut som apor som blivit fångade och uppstoppade med den minen apan hade när den skriker och försöker komma där ifrån" sa hon och börja skratta igen. Jag flinade och jag måste säga att hon har konstig humor

"Jaja, vi säger väll så"

Vis satt och väntade och såg när de kramade och tog bilder med fansen.
"Hej då! Vi ses ikväll på sommarkrysset!" Sa Oscar till fansen.

Kim, jag och killarna gick till Ogge's och Felix rum. "Ska vi gå?" Frågade Felix mig "eller vill du vara här och prata?"

"Vi kan gå till mitt och Kim's rum" han nickade och vi gick mot dörren.

"Var ska ni då?" Frågade Ogge

"Vi ska bara prata... Ensamma" sa Felix

"Jaja, inga kyssar bara" flinade Omar

Vi gick till mitt och Kim's rum och satte oss på varsin säng.

"Vad?" Frågade han

"Jag undrade bara angående att du faktiskt besvarade kyssen igår och..."

"Du det var en engångsgrej" sa han snabbt "det kommer aldrig hända något mellan oss om det är det du tror" helt plötsligt lät han kaxig och det förvånade mig.

"Vad är det där?" Frågade jag.

"Vad?"

"Det på din handled" det var en tatuering det var jag säker på. Men jag visste inte vad den skulle föreställa. "Alltså, vad ska det föreställa?"

"Det har inte du med att göra" sa han surt mot mig.

"Vad har egentligen hänt med dig?" Frågade jag "innan var du glad, full med lycka, och framför allt" jag pausade "snäll och enkel att prata med" bara de orden han sagt åt mig gjorde nog för att man skulle förstå att det hänt något som ändrade honom.

Han svarade inte mig.

"Du är ju bara såhär precis nu! När du är med mig. Så vad är problemet? Har jag gjort något mot dig? Eller?!" Jag tappade tålamodet fort så arg blev jag.

"Jag tänker inte säga dig ett skit! Så bara håll käften och sluta prata med mig!" Skrek han nästan åt mig.

Det här var långt ifrån den Felix jag lärt känna. Vad hade hänt med honom?
Felix reste sig och gick ut ur rummet, jag följde efter men han slängde dörren i ansiktet på mig.

Jag sprang ut ur rummet, förbi Felix som gick med snabba steg. Jag sprang ut, visste inte var men jag brydde mig inte. Jag sprang in i en skog, efter en bit fanns det en gräsplätt (som i twilight) , jag satte mig ner och bara tänkte.

Vad hade hänt med honom?
Efter det som hänt är det svårt att tänka sig att jag en gång i tiden gillat honom.
Men vad var det som gjorde honom såhär? Mot just mig, ensam med mig. Och inte visade sig så mot andra? Det måste ju vara något jag gjort.
Varför händer detta?

Jag kände hur en tår föll ner för min kind. Fast jag torkade snabbt bort den. Jag borde inte gråta, fast fler tårar kom.

Det gjorde ont att tänka att han kanske hatade mig. Kanske inte hata men, han gillar nog inte mig. Allt i mitt liv är mitt fel, det känns iallafall så.

"Det är mitt fel att Felix är såhär" sa jag för mig själv. Kunde inte solen sluta skina? Jag var verkligen inte värd det.

You againWhere stories live. Discover now