DEPRESSION

Kapitel 6 | idioter

Det hade gått två dagar sen jag flyttade hit.
Jag skulle börja på min nya skola på måndag.
Jag hade inte kollat in stan än så det var min plan idag.

"Hej då, jag sticker ut ett tag!"
"Okej ha så kul!" svarade Sofia
Jag tog min skateboard och klev ut genom dörren.

Det var en molnig dag, 16 grader och vindstilla.
Jag hade kollat på nätet att det fanns en skatepark nån stans i stan, så jag tänkte hitta dit och se om det fanns några intressanta människor

Efter en kvart hittade jag till skateparken, det var 6 personer där
Jag åkte i några ramper och trixade.
Några kollade mot mig med fundersama blickar

"Hej du där!" hörde jag från en av snubbarna som stod och kollade på
"Ja?" sa jag tbx och tog upp min skateboard och gick till dem

"dig har vi aldrig sett här förut, är du ny här eller?" frågade den längsta killen
"Ja jag är ny här, vadårå? Äru rädd eller " sa jag och skrattade lite

"haha nej, är du 03:a eller?" frågade han
"ja hurså"

"Okej så det är du som är den nya killen som ska börja i vår klass alltså"
"Tydligen" svarade jag
"Du är alltså Luca va?"
"ding ding rätt"

"Mitt namn är Jimmie och bara så du vet, så är det här våren skatepark och om du bryter mot reglerna så åker det illa till för dig. Uppfattat?" sa han sedan med en allvarlig röst
"Vilka regler?" undrade jag
"Ett, du får inte åka här om du inte är medlem i skateklubben. Två, om du gör något dumt mot oss hamnar du risit till. Tre, ge fan i att försöka över glänsa mig"

"Okej, jag kan inte lova att jag inte kommer bryta nån av de där reglerna dock" sa jag sarkastiskt
"Försöker du vara kaxig nu eller?"
"Nej, men försöker du" sa jag retande
"Försvinn eller smaka på pisk" sa han irriterat och gav mig en arg blick

Jag drog i väg på min skateboard

Idioter var det ända jag tänkte
De tror att de äger skateparken och kan bestämma precis vad de vill

Något praslade till jag stannade och kollade mig runt.
Jag hörde det igen!
"hallå... Nån där?" sa jag tyst och kollade in mot en gränd
Det var några soptunnor där bland mörkret, inget annat såg jag...

Sedan hörde jag en gren eller något knäckas. Jag kände hur pulsen blev högre. Mitt hjärta dunkande.

Någon var där inne.
Men vem?