DEPRESSION

Kapitel 87 | why?

Mannen trycker långsamt på avtryckaren och ett skott far ut
Med mina skickliga ninja reflexer så snubblar jag över golvet in till köket bakom en bänk
Jag missade skottet med ett hårsmån
Hjärtat bultar dramatiskt

"Jävla rackarunge!", skriker mannen häftigt
Jag springer iväg mot ytterdörren i hög hastighet
Mannen klampar efter men verkar inte följa efter mig
Jag hinner ta mig till garaget och hämta min longboard, sedan far jag ut på vägen

Jag tittar bak och ser mannen lägga in Sofia i bakluckan på en svart Jeep
Jag hinner ta upp mobilen och fota bilens registreringsnummer
Sedan hoppar jag på min longboard och drar där fort som satan medan jag ringer polisen

-----------------------------------------

16:44
Bussen lämnar hållplatsen, den åker iväg men en lagom hastighet
Jag kollar efter tills jag inte ser den mer
Jag hade tagit bussen till Göteborg
Japp... Ni vet säkert vem jag tänker träffa

Jag hoppar på min longboard och rullar ner för trottoaren
Det var knappt någon snö här
Några ynka människor var ute i alla fall
Jag har ganska gott om pengar, kanske ska checka in på något hotell över natten...

Men nu var jag hunger, riktigt hungrig
Jag kände inte för att äta mycket men något behöver jag i alla fall få i mig
Jag kollade mig omkring, en Burger King skylt runt ett hörn syntes
Jag gick dit och kollade
Halv lång kö...

**

Jag satte mig ner vid ett bord
Fönsterutsikt
Jag hade köpt en vanlig cheeseburger och en liten cola
Det var i alla fall inte högljutt här inne tänkte jag
Jag tog en tugga och svalde
Smaken var väl helt ok antar jag

Mobilen började vibrera i fickan, jag tog upp den
Det var Noah som ringde, jag svarade inte...
Jag hade ingen lust att prata med han om allt detta, inte nu i alla fall

Efter några minuter var jag klar, medan jag åt hade jag kollat in några hotell på mobilen
Slottsskogens vandrarhem
Hotellet hade ett rum för 450 kronor och det såg ganska okej ut
Så nu ska jag ta en buss dit och boka en natt
Sedan ska jag fundera över hur jag ska söka upp Jack

**

19:20
Jag satt på sängen i rummet som jag hade bokat
Det såg lovande ut
Badrummet var dock ett sånt där man delar på... Men men
Och madrassen var inte särskilt bekväm heller, men jag klarar mig

Jag hade laddat mobilen, Noah hade försökt ringa mig igen
Han skrev ett sms också
"Hallå Luca? Varför svarar du inte, har något hänt, är du okej?"
Ganska gulligt att han bryr sig ändå

Men nu skulle jag dra till hemköp innan det stänger
Jag drog på mig skorna och tog hissen ner till entrén
Jag skejtade hela vägen till hemköp, det låg inte långt bort

När jag hade köpt det jag behövde så stack jag tillbaks till hotellet igen
På vägen till hotellet så plingade det till i min mobil
Ett sms... från Sofia
Men det var inte hon som hade skrivit det
"Var försiktig, vi kommer efter dig med snart. Din lilla mamma har fått en liten dos av oss... Hon mår inte så bra förstår du, hon har mumlat om dig de senaste 40 minuterna"

Jag kände hur en vrede började bildas inombords... men även sorg
Tårarna började rinna ner för kinderna
Tänk bara på vad de har gjort mot henne... Om de skadar henne... Vet jag inte vad jag gör
Allt är mitt fel... Jag kunde gjort mer!
Jag är så jävla svag... jag bara rymde därifrån... Jag vet inte ens om polisen varit där och kontrollerat något...

Jävla skit, allt det här är mitt fel, jag är så jävla korkad