DEPRESSION

Kapitel 56 | Jimmie gillar att läsa?

Tiden gick och vi skulle ha hemkunskap
Jag och Emma sprang upp och iväg till hemkunskapen
Vi kom precis i tid
Vi satte oss bredvid varandra
"Idag ska ni laga omelett" sa vår hemkunskaps lärare Kristina
Det är nog inte så svårare än att laga pannkakor tänkte jag

Jag och Emma jobbade tillsammans
Hon var ganska duktigt på matlagning
Så det var ju bra och kul

[...]

När vi hade gjort klart våra omeletter fick vi äta dem
Min var helt okej
Alla åt i lugn och ro
Sen skulle vi skriva i våra böcker om hur det gick och så

Efter det var lektionen slut
Sen hade vi håltimme

*Under håltimmen*

Emma skulle göra en läxa som hon hade glömt bort så hon gick iväg och gjorde den
Och jag skulle låna en ny bok till svenskan att läsa
Så jag gick till biblioteket eller bibblan som vi brukar kalla det för

Jag gick runt och letade efter någon spännande bok men hitta direkt ingen
Så det slutade med att jag skulle läsa om hela Haryy Potter serien igen
Men innan jag skulle låna boken såg jag ett bekant ansikte
Det var Jimmie, han satt i en av sofforna vid fönstret och läste en bok
Jag visste inte att han gillade att läsa?

"Hej Jimmie" sa jag till honom
Han kollade upp på mig
Han såg ganska glad ut
"Tja Luca!" sa han
"Jaså, du gillar att läsa eller?" sa jag undrande
"Ja haha men det är faktiskt en hemlighet, så säg inte till någon" sa han och skrattade lite
"Haha okej, visst det kommer förbli en hemlighet" sa jag

"Förresten... vad gjorde du mot Emil?" frågade jag tveksamt
"Äsch, jag bah dängde han lite och gav honom en redig läxa om att inte mucka eller dänga mina polare" sa han
"Jaha okej" sa jag
"Men du bör nog inte få ögonkontakt med honom eller nåt sånt" sa han och kollade ner i sin bok
"Neej, okej... Aja, ses nån gång" sa jag
"Jupp, C ya" sa han

Jag gick till bibliotekarien och lånade boken
Sen gick jag tillbaks till Emma där hon satt och gjorde läxan vid ett bord på övervåningen
"Hej, hur går det med läxan" sa jag och satte mig bredvid henne
"Nämen det går väl bra" sa hon och skrev
"Vad är det för läxa?" frågade jag
"Bara en svenska uppgift yk" sa hon
"Aha, okej" sa jag

"Vad lånade du för bok?" frågade hon
"Harry Potter haha, hittade inget bättre" sa jag
"Okej, men Harry Potter är ju bra" sa hon
"Japp" sa jag

*Efter skoldagen*

Jag var 200 meter ifrån sjukhuset nu
Snart skulle jag få träffa Noah
Min bästa polare
Och jag hade köpt med red bull och lite godis
Hoppas han blir nöjd annars blir jag arg

När jag kom in i entrén kom den där vanliga sjukhus lukten mot mig
Jag gillade inte den lukten men men, jag överlever för det
Jag gick iväg till hissarna och tog hissen upp
Jag gick iväg till hans rum och tryckte ner handtaget

*sjukhuset*
[Noahs perspektiv]

Jag såg hur dörren öppnades och in klev en blå hårig pojke
"LUCA!" skrek jag av glädje
"Läget Noah" sa han med ett leende på läpparna
"Det är okej, durå?" frågade jag
"Nämen det är väl helt okej" sa han
"Hur går det i skolan?" frågade jag
"Bra, jag hänger med Emma från klassen" svarade han
"Okej, kuuuligt. Hon är ganska schysst" sa jag
"Japp" sa han

"Har du med nå dret till mejj?" frågade jag
"Jarrå allt ligger här i" sa han och la påsen i min famn
"Najs" sa jag och tog upp en red bull ur påsen
Jag öppnade den och luktade på den fräscha red bull doften
Inget doftade godare än red bull en torsdag eftermiddag

"Känns det nå konstigt efter operationen?" frågade Luca
"Nja, lite. Det känns lite annorlunda och så" sa jag
"Aa förstår det" sa han

Vi pratade lite och åt godis
Sen kollade vi lite TV och tog det chill
Tillslut behövde Luca dra hemåt
Vi sa farväl och kramades
Jag saknade att hänga med honom
Det kändes så konstigt att ligga på sjukhuset och knappt röra sig
Det kändes konstigt att inte vara i skolan
Att inte vara hemma med min familj

Men det skulle inte alltid kännas såhär