Sjutton

872 50 4
                                    

O S C A R

Jag slog upp ögonen, kände hur jag faktiskt hade fått tillräckligt med sömn. Ändå gäspade jag medan jag tog upp min telefon för att se vad klockan var. Då såg jag att klockan var 07:47, tiden jag skulle gått upp var klockan sex. Direkt satte jag mig upp i sängen i panik. Hela jag hoppades verkligen att mina chefer, det vill säga herr och fru Sandman, inte skulle bli alldeles för arga för att jag försov mig en endaste dag. Precis när jag tänkte den tanken så hörde jag hur en nyckel sattes i låset till dörren. Direkt slängde jag täcket över min bara överkropp, kände hur mitt hjärta rusade iväg i panik och hur min kropp producerade mer och mer svett. Dörren öppnades och in till det lilla huset jag bodde i kom Felix. Genast andades jag ut, kände mig lugnare. Han stängde dörren snabbt och ljudlöst bakom sig, låste den. Med samma fart gick han fram för att kika ut genom det gardinbeklädda fönstret. Han ställde sig på tå, vred och vände på huvudet för se ut mot gården. Ett djupt andetag lämnade honom innan han vände sig mot mig.

"Godmorgon", sa jag och log lätt, var glad att det bara var han som hade kommit in.

"Varför var du inte där inne?" frågade han med korsade armar och nickade mot det stora huset bakom oss.

"Jag försov mig", svarade jag och ryckte på axlarna. "Sådant händer även den bästa, Felix."

Med, vad som kanske hade kallats för, graciösa steg klev jag ur sängen. Jag var både glad och tacksam över att jag kvällen innan inte hade bestämt för att sova näck, att jag faktiskt hade både underkläder och ett par pyjamasbyxor på underkroppen. Jag stannade framför Felix, lade min hand om hans ansikte och gnuggade min näsa mot hans. Felix såg på mig med en förvirrad blick, hans ögonbryn var rynkade. Jag gav hans smala läppar en okomplicerad kyss innan jag gick fram till den vita byrån där alla mina kläder låg.

"Varför tog du det här jobbet, Oscar?" frågade Felix plötsligt.

När jag vände mig om med en himmelsblå skjorta i händerna satt han på sängkanten till min sovplats. Jag drog på mig skjortan, knäppte varenda knapp varsamt medan jag tittade på honom ett tag. Hans gröna ögon borrade sig verkligen in i mina.

"Du vet varför jag tog jobbet", svarade jag och rynkade pannan. "Det kunde ge mig allt jag behövde; tak för huvudet, mat som kunde göra mig mätt, och då ett jobb, plus att jag kunde få börja med de studier jag väntat på i evigheter att få sätta händerna i."

Felix nickade lätt, drog bort sin blick från min. Hans hår föll ner i ansiktet när huvudet hans böjdes. Han stirrade ner mot trägolvet, verkade tänka. Gång på gång verkade det som att han skulle säga någonting, men inget kom ut. Han andades in och tänkte precis höja huvudet, men skakade bara på huvudet gång på gång. Jag fortsatte att titta på pojken framför mig, även fast jag klädde på mig. Felix var egentligen för gullig för att inte kunna titta på, det var som att så fort han var i samma rum som mig så ville min blick flyga mot honom.

"Vad tror du skulle hända om mina föräldrar fick reda på oss?" frågade han tillslut.

Ett lätt skratt lämnade mina läppar. Jag drog på mig ett par strumpor innan jag satte mig bredvid honom på sängkanten. Lättsinnat tog jag tag i hans vänster hand, flätade samman hans fingrar med mina.

"Du är så paranoid, Felix", konstaterade jag. "Allt är okej. De kommer aldrig få reda på någonting, vi håller det hemligt - precis som du vill."

"Hur kan du vara så säker på det?" frågade han sedan och drog sig låss från mitt grepp.

Jag lade huvudet på sned och suckade. Felix reste sig från sängen. Han stod framför mig med korsade armar. En trumpen blick fanns i hans ansikte.

"Vissa saker vet man bara", svarade jag. "Sluta se så sur ut. Vi går in, jag fixar dig frukost."

-

Jag avslutar alltid dessa kapitel med frukost. Varför gör jag det?? Nu blir jag hungrig. :(

Jag hade en jättekonstig dröm inatt. Jag minns inte exakt vad den handlade om, men jag grät jättemycket i den av någon anledning. Så nu känner jag verkligen att jag vill ha en kram.

Det här kapitlet är lite smådåligt, jag hoppas att ni tycker om det ändå!!

Hur mår ni idag då? Vad ska ni hitta på idag?
Skriv en kommentar och berätta!

Jag hoppas ni får en fin söndag och ta hand om er!
Kramar till er!! ❤️❤️

Vett och Etikett » foscarDonde viven las historias. Descúbrelo ahora