Vett och Etikett » foscar

Tjugotvå

F E L I X

Vad som vi egentligen gick igenom på svensklektionen hade jag ingen aning om. Jag hade locket på min urusla skoldator uppe så att det inte gick att se att jag egentligen satt med min telefon i händerna. Om jag skulle få en fråga dock, då skulle jag få problem. Men, det brukade inte vara mycket frågor på svensklektionerna. Så jag skulle nog klara mig relativt bra. Istället för att bry mig om vad min lärare predikade om så skrev jag sms till Oscar. Han befann sig på någon föreläsning. Vad det ens handlade om visste jag faktiskt inte.

Skickat från: Mig

Tid: 13:03

"Jag är SÅ uttråkad"

Skickat från: Oscar

Tid: 13:05

"Samma här :("

"Jag borde egentligen sitta och lyssna på vad som sägs på den här föreläsningen, men jag somnar typ"

Skickat från: Mig

Tid: 13:06

"Vad handlar det ens om?"

Skickat från: Oscar

Tid: 13:06

"Du, om jag ens visste det"

"När slutar du idag? Jag saknar dig"

"Haha jag låter så klängig"

Jag höjde lätt på ögonbrynen åt smset och lade handen över munnen för att inte skratta högt.

Skickat från: Mig

Tid: 13:10

"Slutar 16:45 :("

"Du är klängig, Oscar. Men det är jag också, så det jämnar ut sig i slutändan"

Plötsligt hörde jag hur alla runt omkring mig började att röra sig ut ur rummet. Lektionen hade slutat. Jag var snabb med att följa deras exempel. Jag tog mina böcker och min skoldator i händerna innan jag gick med raska steg ut från klassrummet. Med samma raska takt gick jag mot mitt skåp. Nästa lektion - matte - började om tio minuter. Jag tyckte inte om matte så mycket, precis som alla andra alltid sa. De som tyckte om det hemska ämnet förstod jag mig inte på. När skulle jag behöva använda mig av en lösning till ett ekvationssystem eller arean på ett klot? Svaret är aldrig. Jag skulle aldrig behöva använda mig av det. Den matten man lärde sig i låg- och mellanstadiet, det är den matten man kommer behöva i framtiden. Att kunna addera och subtrahera saker från varandra, det kan vara nödvändigt, men inte någon annan skit.

När jag höll i min mattebok så smällde jag ihop mitt välorganiserade skåp innan jag traskade vidare mot nästa lektion. Det var väldigt lätt att hitta på min skola, om jag fick säga det själv. Vi hade tre våningar - varsin våning för varsin årskurs. Eftersom jag gick i trean så befann jag mig oftast på den tredje våningen. På varje våning fanns det sedan varsin korridor för varsitt program. Skolan erbjöd fyra program - samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomi och vård - vilket betydde att vi hade fyra korridorer på varje våning. Så, som sagt, vår skola är ganska lätt att hitta på. Om man bara vet vilket program man läser och vilken årskurs man går i så är resten relativt lätt.

Jag satte mig på bänken utanför mattesalen och drog upp min telefon igen.

Skickat från: Oscar

Tid: 13:16

"Juste, det är ju torsdag! Jag visste faktiskt när du slutade!!"

"Om du är så klängig som du påstår; vill du gå på bio ikväll?"

"Vi kan se på någon mysig film! Det är ju så mysigt och mörkt i biosalonger ;)"

Mina kinder blev med ens röda när jag läste de nya smsen. Lätt bet jag mig i underläppen och skrev ett svar. Mitt hjärta bultade hårt, jag var lite rädd för att göra någonting så offentligt tillsammans med Oscar. Även fast hela mitt liv kretsade kring honom nuförtiden så kretsade mitt liv lika mycket kring att se till att ingen fick reda på vårt förhållande.

Skickat från: Mig

Tid: 13:17

"Det låter kul, men vi måste vara försiktiga... Någon kan se oss"

Jag hörde en duns bredvid mig på bänken. Direkt låste jag min telefon och fick syn på Victor. Han gick i min klass och var en av de jag brukade hänga med.

"Vem är tjejen?" frågade han med ett flin.

"Va?" svarade jag förvirrat och rynkade pannan.

"Du skriver med någon dagarna i enda", förklarade han. "Det är väl knappast din mamma du smsar med? Vem är det?"

"Ingen", mumlade jag och slängde blicken mot korridorens entré.

Tack och lov fick jag se vår mattelärare - och resten av klassen bakom honom.

"Kom, vi börjar", yttrade jag sedan snabbt och reste mig upp innan jag snabbt gled in i klassrummet.

-

Jag måste se på en film till ett seminarium jag har i engelskan imorgon, och det går inte så bra. Vad gör ni?

Jag är så trött, jag känner verkligen hur min hjärna har tagit jullov. Hur känner ni?

Tyvärr vet jag inte mycket om vad jag ska skriva i detta meddelande, så om någon av er har något kul att säga - gör det?

Vad tycker ni om denna story? Berätta!

Jag hoppas att ni har haft en fin onsdag, tänk positivt - snart är det jullov!
Kramar till er alla! ❤️