Jag litade på dig...

20

Jag sätter mig på bussen och kollar ner på mobilen i handen. Vad är det Josh döljer? Okej han döljer säkert inget men han ville bli av med mig... Jag suckar lågt och kollar mot dörrarna som öppnas och en kille kommer in. Adam... Fan, fan, fan...

Han andas tungt vilket tyder på att han stressat, under veckorna jag varit borta har jag nästan glömt bort att han åker samma buss som mig och Mia... MIA! Var är hon? Jag går in på SMS och trycker på Mias namn.

Till: Mia💕
Förlåt! Tog du bussen innan mig eller kommer du efter? Puss💕

Jag släcker skärmen och kollar på Adam som letar efter en plats att sitta på. Bussen är tom så egentligen borde han bara sätta sig ner på första bästa plats men det gör han inte... Han går mot mig istället...

- Hej... Hmm får jag slå mig ner? Frågar han och jag kollar upp på honom. Jag nickar kort och ger honom plats så att han kan komma förbi. Egentligen vill jag inte att han sätter sig, jag sprang iväg från honom innan och varje gång jag ser honom börjar mitt hjärta slå snabbare...

Vi båda sitter helt tysta jag med blicken fäst på mobilen och han med blicken rakt fram plötsligt plingar min mobil till och jag är snabb med att läsa på skärmen.

Mia💕
Du behöver inte säga förlåt skulle ändå inte åka hem direkt💕 Jag såg dig med Josh innan varför följde du inte med hit?💕

Hit? Vadå hit? Är Mia med Josh? Men det hade ju hänt något med Felix eller hörde jag bara fel? Jag är snabb med att låsa upp skärmen och svara henne.

Till: Mia💕
Var är du? Vänta är Josh med dig?

Jag trycker iväg meddelandet och lägger telefonen i fickan, jag kollar ut och ser att vi snart är framme. Adam har flyttat blicken och kollar på mig, jag ler smått innan han börja prata.

- Förlåt för imorse... Säger han och jag kollar på honom med en skyldig blick.

- Det är inte ditt fel.. Det är ingens fel egentligen men jag klarar bara inte av att prata om det... Säger jag och han nickar kort.

- Jag förstår... Säger han kort och nu är det min tur att nicka.

Mobilen i min ficka plingar till igen och jag tar snabbt upp den men denna gången är det inte Mia som skrivit... Det är Josh...

Jag suckar och lägger undan mobilen igen, jag orkar inte nu... Tydligen fattar Adam vem det är ifrån och han suckar med mig. Jag kollar undrande på honom och han skakar på huvet.

- Jag har känt Josh hela mitt liv... Vi är som bröder men... Han stannar upp och kollar oroligt på mig.

- Vad? Säger jag och kollar oförståelig på honom.

- Han är inte den du tror han är. Jag kollar irriterat på honom, klart som fan att han inte är... tror han inte att jag fattat det vid det här laget... Jag kollar ner på mina skor och sedan upp på honom igen.

- Adam... Jag behöver inte bli "informerad" om hur han är okej? Jag klarar mig... Säger jag och reser mig upp. Bussen är mer eller mindre framme så jag trycker på stopp.

- Joy... han spelar med dina känslor fattar du inte det? Jag blänger surt på honom innan dörrarna öppnas.

- Lägg dig inte i... Säger jag och hoppar av bussen. Något i mig vet att det är sant men jag vill inte tro det, för jag.. jag älskar honom....

--------------------------------
Kapitel 20!

JAG ÄR SÄMST... Förlåt, förlåt för att jag inte lagt upp något på ÅR... Nu är jag tillbaks och har planerat att lägga upp kapitel minst en gång i veckan men ibland lägger jag kanske upp två!

Hoppas ni tyckte om kapitlet så syns vi i nästa💕