SJU

132 6 2
                                    

Jag gick långsamt mot Alfa Johan och Luna Ylva där de stod vid foten av trappan till byns största hus. Det fuktiga gräset kittlade mina fotsulor och flockmedlemmarnas blickar på mig gjorde mig nervös. Tristan gick nära bredvid mig och hans närvaro gjorde mig lite lugnare på något sätt. Jag stannade ett par meter framför trappan.

Alfa Johan mötte min blick. "Var hälsad, Nykomling Polly."

Alla runt omkring oss - även Tristan som stod precis bredvid mig - upprepade det han sa.

"Var hälsad, Nykomling Polly", viskade Tristan i mitt öra.

"Välkommen till Månbarnens värld", fortsatte Alfa Johan, och alla förutom jag upprepade hans ord.

"Du är nu en av oss, och det är dags för dig att välja vilken flock du vill tillhöra." Den här gången upprepade ingen vad han sagt. "Vargen som förvandlade dig tillhör min flock. Den här flocken. Flodflocken. Och det är att föredra att du väljer samma flock som din förvandlare. Men valet är ditt."

Jag mötte Tristans blick. Jag kunde inte riktigt läsa av hans ansikte. Han stirrade in i mina ögon. Inte ett ljud hördes. Jag vände blicken till Alfa Johan igen.

"Jag väljer Flodflocken", sa jag långsamt - fundersamt.

Alfa Johan log ansträngt. Hans ögon såg plågade ut, men jag kunde inte förstå varför. "Då har vi det överstökat."

Han såg på Tristan för ett ögonblick. Sedan såg han på mig. "Det är nu dags för dig att bestämma vad som ska hända med din förvandlare."

Jag rynkade pannan och såg på Tristan. Han stirrade på sin far. Men han var inte förvånad. Han visste att detta skulle hända om jag valde Flodflocken. Såklart att han visste det. Men han hade ändå inte försökt få mig att välja en annan flock.

"Ursäkta?" sa jag och mötte Alfa Johans blick.

"Vad vill du ska hända med din förvandlare?" upprepade Alfa Johan. "Vill du fängsla honom? Avvisa honom från flocken? Hur vill du straffa honom?"

Jag stirrade på Alfa Johan. "Jag vill inte straffa honom!"

Mummel bröt ut i folkmassan, men Alfa Johan gestikulerade mot sin flock och det blev snabbt tyst igen. Han harklade sig och mötte min blick.

"Nåväl", sa han. "Är du säker? Är det det här du väljer? Inget straff?"

"Jag är säker. Jag vill inte att han ska straffas", sa jag förfärat.

Alfa Johan nickade, och han andades ut. Han såg lättad ut. Min "förvandlare" var ju trots allt hans son.

"Nykomling Polly. Du är härmed en medlem av Flodflocken. Du kan nu utbilda dig till något av våra många yrken, och även hitta en Själsfrände bland oss."

Alfa Johan log brett och höjde armarna i luften. "Välkommen till Flodflocken!" ropade han och alla åskådare började genast jubla.

Jag vände mig om och tittade på Tristan. Hans gyllene ögon var fixerade vid mig, och han log.

"Tack", sa han, men jublet dränkte hans röst.

Jag tog ett steg emot honom, och innan jag hann tänka mig för lade jag armarna runt hans midja och tryckte ansiktet mot hans bröstkorg. Han stelnade till, men efter någon sekund accepterade han min omfamning och lindade sina långa armar runt mig.

Ljudet av hans hjärta fick mig att slappna av, och långsamt återgick min puls till normal hastighet. Våra hjärtan slog i takt.

***

GULDWhere stories live. Discover now