Kapitel 2

2.3K 34 3
                                    

"Hej och välkommen till Mimmis Cafe, vad skulle du vilja ha?" Frågar jag damen som kommit fram till kassan.

"Jag kan ta en cupcake och en munk tack, och sen tar jag en svart kaffe." Säger hon och pekar på det hon vill ha genom glaset där vi har alla bakelser.

Jag tar en bricka och ett fat. På fatet lägger jag munken och cupcaken på. Min kollega Emily fixar kaffet och ställer det på samma bricka.

"Så det blir 60 kr tack." Säger jag och knappar in siffrorna på kassamakinen.

Hon betalar och tar brickan för att gå och sätta sig vid ett bord med en annan kvinna där.

"Alltså jag orkar inte baka längre, nu tar jag paus. Nu får du flytta på dig så jag kan stå i kassan. Säger Ana som kommer ut från där vi bakar med mjöl i ansiktet.

Jag håller mig för att inte skratta för att hon ser så rolig ut. Hon viftar med sina händer för att jag ska flytta mig så hon kan stå i kassan istället. Jag flyttar på mig med ett fniss.

"Du kan ta hand om borden så länge." Säger Emily och räcker fram en hink med vatten i och en trasa.

Jag tar emot den med en suck och går ut där alla våra kunder sitter och fikar. Jag lyfter upp en mugg som någon hade missat att ställa på en vagn där all disk är. Sedan torkar jag bordet med trasan och ställer iordning stollarna. Sedan går jag vidare till nästa bord.

När jag ändå står och torkar bordet kollar jag automatiskt ut genom fönstret på gatan. Jag ser en svart skåpbil som står på andra sidan gatan. Rutan är nere och jag ser någon kolla på mig, men när personen märker att jag ser den kollar hen bort. Jag rynkar mina ögonbryn men fortsätter torka bordet.

"Du Ana, jag har en konstig känsla i kroppen." Säger jag när jag kommer kommit tillbaka till kassan efter jag torkat alla bord.

"Okej? Vadå för konstig känsla?" Frågar hon. Jag rycker på axlarna.

"Inte vet jag, kanske att det kändes som att någon iakttog mig."

"Men snälla Vieve gumman, det är ju inte som att det kommer komma in svartklädda människor och börjar skjuta sönder stället och kidnappa oss." Skrattade hon.

Och just i den sekunden som hon sa det händer det. Precis det som hon sa. Svartklädda män kommer inspringande och börjar skjuta sönder stället. Jag och Ana kastar oss ner på golvet och allt hinner gå så snabbt, man hör skrik, döda kroppar faller till marken och en sorts vit rök fyller hela stället. Den vita röken får det att snurra i huvudet på mig och innan jag svimmar ser jag ett par stövlar framför mig. Sen blir det svart.

-

Andra kapitelet klart!!

Rösta och kommentera gärna.

A Gangleders Heart (pause)Where stories live. Discover now