Ingen trodde att det var äkta kärlek

Kapitel 9

''Jag är ledsen'' var det första han sa till mig. Jag vänder bort huvudet så att han inte ska se att jag gråter. När han satte sig ner så kände jag hur hela bryggan gungade till. Han tog ett par djupa andetag innan han sa:

''I ett år så var jag ihop med mitt ex. Hon såg exakt ut som dig. Sen så var hon otrogen med min bästa vän. Och så fort jag såg dig så blev jag så chockad och visste inte vad jag skulle göra och det första som kom upp i mitt huvud var hat för du var så lik henne. Ett tag så trodde jag att hon var du.'' Sa han och tittade ner i vattnet, regnet gjorde så att hans hår hängde ner i ansiktet på honom. Plötsligt tittar han upp och ser in i mina ögon och säger ''Jag är jätte ledsen om jag gjort dig illa. Det var inte meningen att jag skulle såra dig.''

Jag tittar ut över vattnet och säger:

''När jag var 13 år så vägde jag över 90 kg och var mobbad och hade inga vänner. Jag började efter ett tag att skära mig på låren. När jag blev 14 år så skulle jag börja i en ny skolan och då så började jag att gå promenader och inte äta godis och sånt så jag gick ner i vikt. Nu 2 år senare så har såren bleknat så att man knappast ser dom och jag väger 30 kg mindre.''

Han var tyst ett tag och sa sedan:

''Det trodde jag aldrig om dig. Jag trodde att du var den populära bitchen som alltid har vart populär och haft massor av killar. Ni kanske ser ut som en person men personligheten är så annorlunda.''

Han log ett varmt leende åt mig och jag rös till och han la en varm arm om mig och kramade mig lätt.

''Kom så går vi hem'' sa han och log åt mig och pussade mig på pannan. När han gjorde det så hoppade mitt hjärta över ett slag.