Ingen trodde att det var äkta kärlek

Kapitel 27

"Hallå!?" Skriker jag i det lilla tråkiga gråa rummet. ''Jag vet att du är där!'' skriker jag och glor på den svarta glasrutan.

Jag ryckte i handbojorna och suckade högt.

''Jag har inte gjort nått ju!'' skriker jag igen. ''Varför har ni kvar mig här?!''

Dom närmaste minuterna sitter jag bara och suckar och glor på handbojorna som om jag plötsligt ska få lasersyn och bränna bort dom.

Efter ett långt tag så kommer det äntligen in två poliser i rummet. Det var en lång tystnad innan en av poliserna avbryter den.

''Vi har pratat med ett par poliser om det här och vi ska sätta ut efterlysning på henne och försöka leta mer bevis på brottsplatsen.''

''Jaha, okej. Kan ni ta bort dom här nu?'' sa jag och nickade mot handbojorna.

Den andra mer kraftigare polisen gick fram till mig och började pilla med låsen samtidigt som han sa med ett flin:

''Va inte våldsam nu flicka lilla''

Jag log snett och frågade:

''Vart är Maria?''

''Hon sitter här ute i väntrummet tillsammans med nån kille.''

''James?'' frågade jag

''Han sa inte vad han hette men han var lång med svart hår och var väldigt orolig.''

''Det är min James det.'' sa jag och log.

-----------------------------------------------

Ett par dagar har gått sen jag var hos polisen. Jag har faktist inte vart så värst orolig som jag trodde att jag skulle vara. Ingenting har hänt från Emelie fronten så hon kanske håller sig undan från oss nu när polisen vet.

''Gå på en dejt med mig.'' Sa James plötsligt. ''Ikväll.''

Vi ligger i soffan med James på rygg och jag inklämd mellan James och ryggstödet på soffan med mitt huvud på hans bröst och lyssnar på hans hjärta. Hans hjärta börjar slå snabbare när jag lyfter på huvudet och kollar in i dom där blågröna ögonen som jag älskar.

''Jag gärna, min älskling.'' säger jag lågt och kysser honom passionerat.

''Var klar klockan 8 och ät innan.'' sa han och kysste mig igen med ett leende på läpparna.

----------------------------------------------

''Mormor vad ska jag ha på mig?'' skriker jag över hela huset.

''Det är varmt ute så ta kanske linne och ett par jeans.'' Skrek hon tillbaka

''Okej, tack mormor!''

Jag tog på mig ett par vita stringtrosor och ett par ljus blåa jeans. Ett svart linne med en svart push-up bh under. När jag kommer ut så står mormor i rummet och tittar på mig med ett litet leende på hennes läppar.

''Vad?'' säger jag generat och tittar ner i marken.

''Du är så lik din mor när hon va ung.''

Jag går iväg till spegeln och sätter på lite mascara, puder och ett rosa läppstift.

''Ikväll åker jag till Marianne och kommer troligen sova över där eller ta en taxi hem sent så stanna inte uppe.''

Det plingar på dörren så jag flyger upp från min plats framför spegel kramar mormor och mumlar ett ''hejdå, älskar dig.'' och sen springer jag och öppnar dörren och ser en strålande vacker människa. Han står där i perfekt hår och en perfekt ljusblå skjorta som passar perfekt med hans ögon. Helt enkelt perfekt.

''Redo?'' frågar han och ler.

''Ska bara sätta på mig mina skor.'' svara jag. Jag går tillbaka i hallen och drar på mig ett par låga vita converse.

''Redo.'' säger jag och ler. Han tar min hand och leder mig ut ur dörren och vi börjar gå.

Vart? Jag har ingen aning. Men jag ler bara åt tanken på vad han kan hitta på

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Tack för 1400 läsare!!❤️💙💜💚💛

Förlåt för sega kapitel men i nästa kapitel så kommer ni att få veta lite ner om James förflutna.

Nu är det bara ett par kapitel kvar av boken (😭😭) om allt går som planerat