Idag var det fredag, jag hade nyss slutat skolan, den var 11:30 och jag satt på tåget till Åre. Jag har inte varit borta från Philippa så här länge sen vi blev ett par.
Min skidtränare vill att jag ska komma tillbaka, jag skulle få köra stafett om jag tackade ja, vilket jag också gjorde - så på onsdag nästa vecka så står jag vid start igen. Mycket blandade känslor. Om den tävlingen går bra så har jag sagt att då kommer det bli längdskidor 110%.
När jag hade passerat Gävle så ringde min mobil, då kom "Philippa❤" upp på skärmen och jag kände en värme komma till min kropp, en väldigt varm värme man nästan kunde bränna sig på. Jag swipade höger för att svara, jag hade på mig mina vita marshall hörlurar kopplade med bluetooth till min mobil så jag lade mobilen i mitt knä igen.
Filip: Hej sötis. Philippa: Hej finis. Filip: Vad hade du på hjärtat? Philippa: Jag ville bara kolla om det är okej om vi äter middag med Oline och Gustav? Filip: Det funkar för mig. Philippa: Vad bra, jag saknar dig. Filip: Jag saknar dig mer, jag önskade att tåget körde snabbare. Philippa: Jag måste åka upp nu, men vi ses sen, älskar dig! Filip: Älskar dig.
När vi hade lagt på så ringde min pappa mig ganska direkt efteråt. Han berättade att en från Svenska Skidförbundet skulle komma till tävlingen på onsdag för att se om jag var bra nog för att komma in på skidgymnasium, min tränare har nog pratat väldigt gott om mig och inte tagit med den delen att jag inte tränat på en säsong.
Mitt liv bara rullar på, ibland förstår jag inte hur allt bara kan gå så fort, hinner ibland inte med allt. Philippa har varit ett väldigt viktigt stöd för mig i detta - vi är ju typ i samma situation.
Det var inte långt kvar innan jag skulle komma fram, jag somnade en stund efter att pappa hade lagt på. Snart får jag äntligen känna hennes värme, som jag har längtat.
Jag plockade ihop min packning när det var 5 minuter innan tåget skulle passera Åre, jag hade med mig vanliga kläder, min slalomutrustning och Philippas grejer som hon hade glömt hemma hos hennes föräldrar som jag erbjöd mig att ta med. När jag hade dragit på mig min jacka från PeakPerformance så började min mobil att ringa, det var Liam som ringde - jag hade fortfarande mina marshall hörlurar på mig så jag svarade honom.
Liam: Tja. Filip: Tja, vare något viktigt? Ska kliva av tåget vilken sekund som helst. Liam: Jag hörde av Micke att du ska börja med längdskidor igen, jag är glad för din skull bror! Jag finns alltid vid din sida och kommer aldrig gå därifrån! Filip: Detsamma, bror!! Kan jag ringa senare? Philippa sitter och väntar. Liam: Absolut, hälsa och glöm inte att skydda er!
Jag skrattade lite för mig själv efter att vi hade lagt på, innan jag började gå ifrån plattformen så drog jag ner mina hörlurar runt nacken och drog upp min luva då det snöade ganska så rejält.
Där stod hon, hon som jag kallar för min, med sitt underbara leende på läpparna. Jag ökade hastigheten så jag kom fram till henne snabbare. Hon sprang fram till mig den sista biten och hoppade upp i min famn så hon hade sina ben runt mina höfter och armarna runt mina axlar - hade mina händer placerade på hennes rumpa.
- Hej älskling, viskade jag till henne innan jag gav henne en kyss på munnen. Vi stod kvar och kramades ett tag innan vi bestämde oss för att åka till hennes kompis pojkväns lägenhet som även går i hennes klass. Hans pappa är tydligen as rik som köpte en nyproducerad tvåa till sin 16 åriga son när han kunde bott på elevhem - mina föräldrar hade nog gjort samma sak, när jag tänker efter.
Under bilfärden, alltså hennes föräldrar fixade transport till hennes moppebil så hon kunde ha den här, då bussar och sådant inte går så ofta här och för att den inte ska stå i deras garage och ta plats - så pratade vi om allt möjligt, som alltid haha. Under den första månaden ska hon bo på elevhem - men eftersom att det inte finns någon dubbelsäng i hennes rum eller vad man ska kalla det så ska vi bo på hotell. Varför hon bara ska bo på elevhem den första månaden är för att lägenheten som hennes föräldrar äger sedan tidigare inte har renoverats klart än och blir klar om en månad typ.
Vi checkade in på hotellet innan vi åkte till Gustav som han hette. Rummet var stort och hade en stor dubbelsäng, badrummet var typ likt det jag har hemma hos mig, stilrent och fräscht. Jag lade min väska från Peak Performance som jag hade förvarat mina kläder i på sängen innan jag gick fram till spegeln i badrummet där hon stod och kramade om henne bakifrån, jag tog fram mobilen och tog en snabb bild där hon vred ett halvt varv med huvet och vi möttes i en passionerad kyss. Jag lade upp bilden vi tog på instagram.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
liamfredin, elliotwestin, zeziliabjorken och 293 andra gillar detta
filipwiksater: distans suger men vi klarar allt älskling <33
philippalundkvist: nu och föralltid<33
liamfredin: ooo, om jag skulle kunna knulla en bild skulle jag knullat denna, det genuina intrycket man får är så oslagbart äkta, jag väntar på bröllopsinbjudan :)
filipwiksater: @zeziliabjorken, du får hjälpa mig att få honom "normal" igen haha
