Kapitel 14

44 6 4
                                    

Kapitel 14
Den kommande helgen har Björnligan ingen match. Jamie funderar på hur han ska göra med Disa. Han tänker som så att det är lika bra att köra fullt ut nu när han ändå har börjat. Han försöker skriva en dikt, han sitter hela lördagsförmiddagen och försöker formulera någonting fint, men det går verkligen inte. Jamie är den sportiga typen som gillar att arbeta med händerna, att tänka och skriva är inte hans grej. Han bestämmer sig för att testa en klassiker istället, choklad. Choklad fungerar alltid.
Efter lunchen tar han sin proffskvast och flyger till Galdurs torg där Tingshuset, Trollkarlsbanken och den stora Saluhallen finns.
Han låser fast kvasten i ett kvastställ och tränger sig sedan in i den den proppfulla Saluhallen. Häxor och trollkarlar trängs runt marknadsstånden. De bär antingen färgglada klädnader eller klänningar med snörning i ryggen eller gördel, vissa med långa, vida klockärmar. Andra har kjortel eller långa tunikor tillsammans med läderskärp och byxor. Några har spetsiga hattar på huvudet. Det har också blivit populärt att klä sig i något som liknar piratmode, med skjortor, höga stövlar och en käck hatt. Männen har ofta hår som räcker dem till axlarna, och ett rejält skägg, medan kvinnorna nästan uteslutande har hår i rosa, blått, grönt eller någon annan onaturlig färg. Det finns en hel del utländskt folk också, med annorlunda, udda kläder. En man med kopparhy och vaxad mustasch har på sig pösiga byxor och en kort rock full med silvriga broderier. Runt axlarna har han en tjock, grönspräcklig orm. En annan trollkarl har typiska gamla skotska kläder på sig, inklusive den rutiga kilten. En häxa har en riktig artonhundratalsklänning på sig, och håret lockat i en omöjligt hög frisyr. En mörkhyad kvinna med rakat huvud har juveler, ringar och benbitar som sitter längs med hela öronens utsida, och det går kedjor med små berlocker från öronen till näsan, där det också sitter små stenar. En gammal asiatisk gubbe ser ut som en ninja.
Jamie försöker ta sig förbi en grupp med vad som ser ut som egyptiska magiker, som talar högljutt på något främmande språk. Ljudvolymen i Saluhallen är öronbedövande. Prat, skratt, tjatter, kvitter, slammer, brak och kras fyller Jamies öron.
Det finns alla möjliga och omöjliga sorters föremål till salu i marknadsstånden, men mest av allt mat i all oändlighet. Luften fylls av tusentals olika dofter, kryddor, kött, fisk, frukt, bär, svett och parfym.
Jamie letar sig fram genom myllret tills han hittar avdelningen med sötsaker. Han väljer ståndet med dyr, lyxig, belgisk choklad och köper en ask med fina praliner i olika smaker. Sedan tränger han sig ut genom folkmassan till torget, befriar sin slimmade racerkvast från de förtrollade kedjorna och flyger tillbaka till skolan.

JamieDonde viven las historias. Descúbrelo ahora