Jamie

Kapitel 3

Kapitel 3
Till middagen får de ovanligt god mat, fyllda kycklingfiléer med potatisgratäng, såser av olika slag och massor av grönsaker, istället för den vanliga, nyttiga maten. Så fort de kommer in i stor-skolans matsal tittar Jamie mot det bord där lärarna brukar sitta. Disa är inte där. Hjärtat sjunker och han står buttert i dörröppningen och funderar på om det överhuvudtaget är värt att äta något.
"Ursäkta." hörs en ljus röst. Jamie hoppar till och vänder sig om. Där står hon! Jamie känner hur hjärtat fladdrar till och kinderna rodnar.
"Oj... förlåt." mumlar han och flyttar sig ur vägen. Disa skrider förbi honom och in i matsalen, hon slår sig ner bland de andra lärarna. Jamie stirrar efter henne med dreglande blick.
"Hallå, kommer du eller?" frågar Balder och Jamie rycks ur sin drömvärld. Han känner sig korkad, hade han inte kunnat komma på något smartare att säga än: "oj, förlåt". Han borde sagt något smart, klipskt. Han suckar.
"Jaja, jag kommer." De går och sätter sig vid ett av Björnarnas runda bord. När maten väl dyker upp på serveringsfaten framför dem blir Jamie plötsligt väldigt hungrig. Han tar för sig av kycklingen och potatisgratängen och häller massor av bearnaisesås över allt. Maten är utsökt, varenda tugga är makalöst god. Han njuter i fulla drag. Balder, Frode och Gard skämtar och stojar för fullt men Jamie hänger inte riktigt med. Mellan tuggorna sneglar han mot lärarnas bord och låter ögonen vila på den vackra Disa. Vid ett tillfälle tittar hon upp och möter hans blick, Jamie tittar snabbt bort men hinner skymta ett leende på hennes läppar. Han blir alldeles varm och pirrig i kroppen. När han ser mot henne igen är hon upptagen av ett samtal med rektorn Tor. Jamie känner svartsjukan växa i bröstet. Varför pratar hon med den där muppen? Han är totalt ointressant och tråkig. Hon borde prata med Jamie själv istället. Han blänger buttert på dem.
"Världen till Jamie!" säger Frode plötsligt.
"Vad är det med dig? Vad tittar du på?" frågar han.
Jamie skakar på huvudet.
"Äsch, ingenting. Jag är trött bara." muttrar han. Han undviker att se mot lärarnas bord under resten av middagen och försöker koncentrera sig på sina vänner istället.