Valjakten

Kapitel 1

Fjärde augusti 2018. Oskar stod i en boxningsring iklädd shorts, en t-skjorta, boxningshandskar, tandskydd och benskydd. John stod bredvid utanför ringen. På andra sidan ringen stod en sextonåring pojke, Dennis Holmberg, med samma utrustning. Dennis var lika lång som John och Oskar, och vältränad. Han var nästan skallig, näsan var aningen sned och ögonen var gröna. Och arga. Oskar hade flyttat över från karate till kickboxning ett par månader tidigare och hade på första träningen blivit par med Dennis under sparringen. Dennis hade då halkat när han försökte sig på en hög spark och skadat benet när han landade. Han blev lätt på dåligt humör och hade svårt att erkänna misstag, så han hade gett Oskar skulden för skadan. Medan han återhämtade sig hade han upprepade gånger försökt provocera och utmanat Oskar till en match. Ett par dagar tidigare, då Dennis erbjöd Oskar pengar, så gick han med på det. Hundra euro före matchen, ytterligare hundra efteråt om han vann. Dennis hade sedan fått med fem andra kickboxare. En som ringdomare, tre poängdomare och en som stod i hans hörna. Och nu var det snart dags för matchen.

"Hur känns det?", frågade John.

Oskar tog ut tandskyddet. "Det ska bli ett sant nöje att ge honom stryk". "Och på samma gång få lite pengar ".

John tittade mot poängdomarna och sedan på Oskar. "Se till att knocka honom". "Jag tvivlar på att poängdomarna kommer vara opartiska".

"Är ni klara att börja?", frågade ringdomaren.

Oskar stoppade in tandskyddet och nickade. Dennis nickade också.

"Fem tre minuters ronder, en minuts vila mellan varje rond". "Rondvinnaren får tio poäng, motståndaren nio eller mindre". "Blir man nedslagen och får räkning till tio är det knockout". "Blir man nedslagen tre gånger i en rond är det teknisk knockout". "Är ni redo?". "Börja!".

Oskar och Dennis tog ett par steg mot varandra. Oskar ställde sig bredbent och började hoppa runt Dennis. Efter en stund sparkade Dennis mot Oskars vänstra ben, men Oskar drog det bakåt och slog sedan två raka slag, först med vänstra och sedan med högra handen, som båda träffade Dennis rakt i ansiktet. Han backade och höll händerna framför ansiktet som skydd. Oskar tog ett snabbt steg framåt med högra benet och skickade sedan iväg en kroppspark. Men Dennis såg den komma och fick tag i Oskars ben, och började därefter slå Oskar i ansiktet med högra handen. Oskar höjde händerna och fick loss vänstra benet. Han snurrade runt ett varv och när han igen var vänd mot Dennis tog han först emot ett löst slag i ansiktet och därefter en stenhård uppercut. Oskar föll ner i mattan direkt och domaren började långsamt räkna.

"Ett". "Två". "Tre".

John tittade på domaren. Så där långsamt brukade inte domare räkna i riktiga matcher. Han tittade på Dennis. Det såg ut som att han ville att Oskar skulle stiga upp. Och då förstod John. Dennis ville inte bara vinna. Han ville skada Oskar så mycket som möjligt.

"Fyra". "Fem".

Oskar kom upp på benen igen. Dennis skickade iväg ett par snabba slag. Oskar höll händerna framför ansiktet som skydd och backade in i en av ringhörnorna. Dennis slog flera hårda slag mot Oskars oskyddade överkropp. Oskar sänkte händerna och tog ett steg åt höger, rakt in i Dennis vänster krok. Oskar föll ner i mattan samtidigt som rondklockan ringde. Dennis gick till sin hörna medan John klev in i ringen och hjälpte Oskar på fötter.

"Hur känner du dig?"

Oskar tog ut tandskyddet. "Han slår hårt".

"Han vill dra ut det här så länge som möjligt". "Därför räknar domaren så långsamt".

"Och om jag slår ner Dennis räknar han säkert ännu långsammare". "Så blir att slå ner honom tre gånger för att vinna". "Om han bara inte var så snabb".