Parachute

5. And Let The Party Begin

För över 10 timmar sedan hade de så kallade vuxna personerna i detta hus klivit ut genom ytterdörren och lämnat oss själva genom att stänga den bakom sig. Detta hade alltså varit klockan 6 på lördagsmorgonen när en taxi kört in på den snötäckta grusuppfarten och tutat ivrigt. När mamma dubbelkollat resplanerna och datum hade det visat sig att de inte skulle vara borta 5 veckor utan uppåt 8 veckor. Det var helt obegripligt hur de hade sätt fel och jag kunde verkligen inte förstå det. 5 veckor och 8 veckor än stor skillnad.

"Okej nu är det så här'' ''jag bestämmer för jag är äldst av oss två'' ''dessutom ska inte någon liten tjej bestämma över mig'' Oscar ställde sig framför mig i vardagsrummet och eftersom jag var ett huvud kortare fick jag lyfta blicken med huvudet för att möta hans lite mörka ögon. Istället för de mönstrade T-shirtarna han hade haft de senaste dagarna hade han nu en vit vringad som satt perfekt över hans axlar som hängde löst ner på magen och ryggen, detta matchande med ett par svarta jeans.

''Jag är inte någon liten tjej'' '' jag är bara ett halvår yngre än dig'' svarade jag surt och förbannade mig för att jag lät som en gnällig treåring.

''Där ser du'' ''du är mindre än mig'' ''och äldst bestämmer'' svarade han triumferande och förde en hand genom sitt hår. Dagsljuset gjorde att rummet lyste upp, hans hår och det var faktiskt en helt fantastisk vinterdag.

''Vad är det du så gärna vill bestämma?'' Nyfiket granskade jag honom och undrade varför vi gick på varandras nerver hela tiden.

''Att det ska vara fest här ikväll''

''aldrig'' hårt sade jag ordet för att visa vad jag tyckte.

''Ella'' Helt plötsligt började han använda en mjukare sexigare variant av sin röst och jag kände hur höra kroppen var beträdd att göra vad han ville. Jag förbannade alla hormoner i kroppen och just för att han hade den där rösten när han pratade. Han var för i helvete min så kallade bror.

''Du försöker vara en perfekt liten tjej på ytan som inte gör några fel och bråkar aldrig med sin mamma'' ''men det skiter jag i för alla är redan bjudna hit så du har två val''

Chockad stod jag stum i några sekunder mitt på mattan i vardagsrummet. Jag hatade när någon sa att jag var perfekt och att jag alltid gjorde som jag blev tillsagd.

''Du känner inte mig'' När jag uttalade ordet du satte jag fingret i hans bröst för att förtydliga det jag sade.

''Ett'' ''klä på dig något sexigt och låssas att du är trevlig och vill detta''

''Eller alternativ två då du stänger in dig på ditt rum och vi tänker att du inte finns''

Han ignorerade totalt vad jag tidigare hade sagt och det störde mig något enormt så frustrerat drog jag handen genom mitt halvt blöta hår efter duschen.

''Jag kan ju för fan inte stänga in mig hela kvällen'' ''Och varför är du så jävla sur och konstig mot mig'' Han sade inget på några sekunder så jag sg. Det som en chans att fortsätta.

'' Ena stunden är du snäll sedan är du svin dryg och tror att du är bäst'' Irritationen växte inom mig för att han trodde att han skulle få som han ville. Jag bodde också här nu och det var lika mycket mitt hem som hans.

Utan att säga något gick han stegen framåt så att jag var tvungen att göra desamma fast bakåt. Snart kände jag hur jag slog emot med ryggen mot den tapetklädda väggen vilket gjorde att Oscar stannade med sitt huvud endast några centimeter från mitt.

''Jag ska vara ärlig'' andades han hotfullt. Jag kunde verkligen inte förstå vad det var med denna kille och mig själv för den delen. När jag var i hans närhet fick jag sådan lust att börja tjafsa. Jag visste ärlig talat inget om honom och han inget om mig.

''Du kommer hit och tror att du äger stället, käftar upp dig och det tycker vi inte om'' ''Jag är inte van att någon gör det'' ''speciellt inte små söta tjejer som bara ska stå tysta, le och möjligtvis vara lite sexiga'' Den annorlunda känsla kröp genom kroppen igen och den förvånade mig väldigt mycket. Helvete rent ut sagt. Jag tände på honom.

Oscar sköt sig ifrån väggen med handen som han lyft för att stödja sig tidigare när han smått stått lutad över mig. Musklerna i överarmen spändes och syntes tydligt när han rörde sig vilket avslöjade att han tränade mycket. Antagligen kom dem automatiskt efter dansen som jag hört han pratat om med sin pappa. Själv var upptryckt mot den kalla ytan framför honom och mina händer hängde löst ner för kroppen och jag visste inte vad jag skulle göra med dem så jag lät de vara.

''Var klar kl 7 ikväll'' Med den orden lämnade han mig ensam genom att också kliva ut ur rummet och vidare genom den vita ytterdörren.

----------------------------------------