Evelinas perspektiv:
Du kan väl hämta honom hos samira? Skulle vara jätte gulligt, puss älskar dig läste jag på displayen och suckade lågt. Ännu en gång tog jag på mig mina skor och jacka innan jag började traska bort till Samiras hus.
När jag kommit upp till dörren knackade jag men näven, tre hårda slag och backade sedan bak ett steg för att inte få dörren på mig om någon öppnade.
Som jag trodde öppnades dörren och i dörrhålet stod killen som alla andra gånger öppnat, samt pratat med mig i skolan när Felix - den stöddiga tjejmagneten hade hoppat på mig.
Jag log och han välkomnade mig in.
Inne i deras hus var det väldigt prydligt och fint. En fräsch inredning med en god lukt, inte som hemma hos oss, där är det oftast stökigt då Charlie har sina leksaker i halva vardagsrummet, och för att mamma nästan aldrig är hemma.
"Vi skulle just sätta på en film, asså...om du typ.. Inte har något för dig så... kan du komma in du med" sa Ogge, som han presenterat sig som, och vände sig om mot min innan han hade tanken på att hämta Charlie från vardagsrummet.
Skulle jag? Det har ju aldrig hänt mig förut, att någon - främst populär - person frågar något sådant.
Jag andades djupt och han gav mig ett leende.
"Vi har popcorn..." Sa han och höjde på ena ögonbrynet, fortfarande med samma leende på läpparna som var prydda av en svart piercing i underläppen.
"Okej då" svarade jag och hans leende blev större en förut. Jag hängde av mig min jacka och följde efter Ogge in till vardagsrummet där Charlie och samira satt förväntansfulla och väntade på att Ogge skulle trycka på play knappen.
"Slå dig ner bara, jag går och hämtar popcornen så kan du bara trycka på filmen" sa Ogge och gav mig fjärrkontrollen. Jag tog emot den och tryckte på knappen som var grå med bokstäverna play.
Charlie och Samiras ögon tittade koncentrerat på tv skärmen och la in ett popcorn i taget i munnen, utan att flytta blicken från filmen.
"Ja... det kanske inte är så jätte kul att kolla på filmen..." Började Ogge och kollade på mig. "Kom" fortsatte han och reste på sig. Jag nickade och följde efter honom.
Han började gå upp för trappan och jag följde honom hack i häl, senare in till rummet som låg lite åt vänster.
"Välkommen till mitt place" sa han och jag skrattade. "Tack" sa jag och kollade mig runtomkring.
Det var inte stökigt, och inte städat heller för den delen. Men det var mysigt, på något sätt.
Svarta väggar, en vit stor säng, en byrå med en tv, samt en garderob.
Ogge log nervöst mot mig och skrattade lite lågt. Inte för att det fanns något att skratta åt direkt, men han var bara så söt när han blev alldeles rödrosig om kinderna.
"Så, berätta lite om dig" sa Ogge och jag blev faktiskt lite förvånad. Ville han... ville han veta... något om mig?
Jag menar... det har ju aldrig hänt förut..
"Va? Om mig?" Frågade jag och nu kunde jag känna hur jag själv blev röd om kinderna, eller hela ansiktet vilket blev ännu mera pinsamt.
"Nej, om tomten" sa han ironiskt och log stort.
"Haha, ja... okej..." började jag och pressade fram ett litet leende. "Jag heter Evelina, är 16 år... jag gillar väl mest att lyssna på musik, gick på dans när jag var mindre-" "åh dans! Jag älskar att dansa, har gjort det i hela mitt liv. Varför slutade du?" Sa han och jag skrattade.
"Vet inte riktigt... Tappade intresset bara" sa jag och han nickade, slickade sig om underläppen och rättade till den svarta bandanan som prydde hans huvud.
"Berätta om dig" sa jag och kollade på Ogge.
"Hmm... Ja, jag heter Oscar, du kanske inte visste det. Men mina polare bestämde sig för att jag skulle bli kallad så eftersom att en av mina bästa vänner redan heter Oscar. Och eftersom att jag är född 3 dagar efter honom så var det jag som fick byta namn" sa han och skrattade.
Uuuuusssch vad jag hatar att skriva självaste början på noveller xP det är så sjukt svårt att formulera hur folk träffas, hur snabbt det går och allt sånt. Haha.
Och påtal om min uppdatering... whuut, seriöst har knappast haft någon tid att skriva.. Men nu är det äntligen höstlov och jag hoppas och tror att det kommer komma mer då!
Hoppas att ni gillade det!
xoxo
YOU ARE READING
Prove It - o.m
Fanfiction"You are every reason, every hope and every dream I've ever had. I love you and that's the beginning and end of everything. Sometimes, it's hard to find words to tell you how much you mean to me. A lot of times, I don't say anything at all. But I ho...