Ogges perspektiv:
"Du måste skämta?"
"Vadå?"
"Du kysste skolans tråkigast tjej, kom igen Ogge... Vad har hänt med dig egentligen?" sa Felix och suckade tungt innan han tog en klunk av sin ölburk.
"Hon är inte som ni tror..." hann jag säga innan alla började sucka och stöna.
"Nehe, hur fan är hon då?" Frågade Oscar och tog ett djupt bloss av sin cigarett. Jag gjorde detsamma och blåste ut röken framför mig. "Hon är faktiskt jävligt nice, och inte som ni har bestämt att hon är"
Det var faktiskt sant. Evelina är inte alls tråkig på något sätt, bara man ger henne en chans så är hon en bra människa, bara att hon inte har visat det för så värst många.
"Skit snack..." mumlade Felix och jag spände blicken i honom.
"Ni får fan tycka vad ni vill, nu ska jag dra hem till henne och fråga om hon hänger med till festen" sa jag utan att lyssna på vad deras svar skulle bli. Jag skulle iallafall fråga om hon vill följa med, hon kanske inte får så många chanser att gå på fester. Så varför inte?
Från Felix hus började jag gå hem till henne. Det var max tio minuters gåavstånd, men då jag har relativt långa ben så gick det snabbare än planerat.
Emelies perspektiv:
"Gumman, vad vill du ha för pizza?" Frågade mamma utanför min dörr och jag svarade direkt min favorit pizza, Hawaii.
Jag placerade hörlurarna över mina öron igen när hon gått. Det hade nu gått tre dagar sedan jag och Ogge träffades sist, och den gången hände något som jag aldrig trodde skulle hända...
Han kysste mig. Jag kysste honom. Vi kysstes.
Känslorna i mig bubblade runt och runt, lyckliga känslor. Aldrig har någon kysst mig förut, och att det var Ogge som gjort det var helt ofattbart. Iallafall för mig.
Ännu en gång knackade det på min dörr och jag hmm:ade ett svar för att troligtvis mamma skulle komma in.
Precis som jag trott var det mamma också.
"Ehm.. Du har besök" sa hon och vände sig om. Jag drog ihop ögonbrynen och ett litet leende prydde mina läppar när Ogge klev fram i dörrhålet.
Mamma log mot mig innan hon försvann iväg och Ogge stängde dörren bakom sig.
"Hej." Sa han och satte sig försiktigt ute på kanten av min säng. "Hej"
Ett oförberett besök är lite pinsamt då tillexempel Charlies nallebjörn hade hamnat på min skrivbordsstol, lite kläder utspridda överallt och att jag bara hade mjukisbyxor och en T-shirt på mig.
"Hur är det?" frågade han och kollade på mig efter att ha kollat runt i mitt rum.
"Bra.. Hur är det själv?"
"Det är bara bra." svarade han och jag nickade med ett litet leende.
"Jo, juste. Jag kom hit för att fråga en sak" sa han och pillade med hålet som slitits upp precis vid knäet på hans svarta jeans.
"Okej, vadå?"
"Jag och grabbarna är bjudna på fest, och...ja... typ, om du skulle vilja hänga med?" sa han och gav mig en lite smått nervös blick. Jag tänkte efter lite. Grabbarna? Menar han då Felix Sandman, Oscar Enestad och Omar Rudberg som ständigt mobbar mig i skolan? Aldrig.
"Asså jag vet inte riktigt... har prov prov på tisdag som jag måste plugga till och-" "Evelina, kom igen. Det blir inge kul för mig annars om inte du följer med... och plugga hinner du imorgon" avbröt han mig med och gjorde puppy eyes med en utåthängandes underläpp.
Jag skrattade och drog handen över ansiktet.
"Okej då..."
"Jaa!" Utbrast han och log stort. "Då hämtar jag dig strax innan åtta" fortsatte han och ställde sig upp. Jag nickade och log.
Helt utan förvarning böjde han sig ner och placerade sina läppar mot mina innan han försvann ut från mitt rum och stängde dörren bakom sig.
Ett helt zoo har för tillfället skapats inuti mig...
Ett litet kort kapitel såhär vid midnatt xD
hoppas att ni gillade det!
xoxo
YOU ARE READING
Prove It - o.m
Fanfiction"You are every reason, every hope and every dream I've ever had. I love you and that's the beginning and end of everything. Sometimes, it's hard to find words to tell you how much you mean to me. A lot of times, I don't say anything at all. But I ho...