Intervjun som avslöjade allt

43.

Felix:

Jag ställer mig precis framför honom och pressar försiktigt mina läppar på hans. Jag känner hur hela hans kropp spänns.

Typiskt det funkar inte heller, jag ska precis lämna hans läppar när han överraskar mig. Hans kropp slappnar av och jag känner hans försiktiga händer trevandes på mina höfter. Sedan börjar hans mjuka läppar försiktigt röra sig mot mina. Jag vet inte vart jag ska ta vägen och spärrar upp ögonen.

Konstigt nog så låter jag mina uppspärrade ögon sluta sig och ta resten av världen med sig. Allt som nu finns är läpparna som mjukt masserar mina, händerna som håller mina höfter på plats. Mina händer i ett mjukt fluffigt hår. Oscars hår. Vänta! Jag kysser min bäste vän!

Jag drar mig snabbt ur hans grepp och tittar förskräckt på honom. Jag drar snabbt på ett lugnt ansiktsdrag då hans nu lugna ögon tittar på mig med nyfikenhet. Hans ansikte börjar ändra färg från sjukligt blekt till en fin röd färg.

"tack"

Fortsätter han sin mening jag tidigare avbrutit.

"Det är lugnt! Kom nu det är svin kallt!"

Jag börjar gå mot dörren med mitt dunkande hjärta. Vad hände? Jag skulle bara lugna honom med en oskyldig puss. Det var inte meningen att han skulle fördjupa den. Inte heller att jag skulle låta honom, jag tyckte inte ens illa om det. Jag borde tycka illa om att kyssa min bäste vän. Min hjärna bara spinner på högvarv desto närmre dörren jag kommer.

När det är någon meter kvar känner jag Oscars kalla hand i min. Min blick faller på hans leende ansikte, han verkar lugn nu. Tack och lov för det.

Det är först när jag knackar på min egen ytterdörr med Oscar i handen som jag inser. Inser hur nervöst detta är och att jag ska presentera min pojkvän för mina föräldrar. Det är inte bara Oscar längre, det är min pojkvän i deras ögon.

Jag kan ju påpeka att det inte är världens bästa läge att komma på det nu. Ståendes på yttermattan som det står välkommen på.

Välkommen Felix och din pojkvän är allt som bildas i min hjärna.

Shit.

---------

Xx, M.