P.s I Love You...

Kapitel 2

Clara ställde upp allt som inte skulle byggas ihop och njöt utav utsikten samtidigt.
Efteråt ropade Clara på hennes mamma att hon skulle komma och hjälpa henne med skrivbordet och garderoben.
Men hennes mamma svarade inte.
Så hon ropade igen.
Men fick ingen signal på att någon hörde henne. Så hon gick buttert ner för trapporna och kollade efter mamman.
Hon såg inte till henne på nedervåningen så hon öppnade ytterdörren och kikade ut ifall hon bar in några kartonger från flyttbilen.
Men nej. Ingen var där...
- hallå mamma! Ropade hon igen.
- vart fan är du... Viskade hon surt.
Sedan när hon stängt dörren och vände sig om stod hennes mamma där med en äcklig mask på sig.
Clara hoppade till och sa
- vafan!!!! Skräms inte så, jag kan få en hjärtattack lika lätt som du när du klagar på att jag skräms...
Hennes mamma sa
- äsch, så farligt var det ju inte?
-jo. Men vart kom du ifrån?!
- okej... Förlåt. Jag kom ifrån trädgården, jag skulle bara titta till växterna men dem såg döda ut... Och sedan såg jag dig vid dörren så jag tog masken och ville skämta med Dig lite. men du ropade på mig och vad var det? Sa hennes mamma
- kan du hjälpa mig med garderoben och skrivbordet?
- självklart kan jag det!
Dem gick upp och satte sig och grejade ihop båda sakerna.
Senare klockan halv 7 stod Claras mamma i deras nya köp och gjorde spagetti och köttfärssås.
Clara var på rummet och kollade ut genom fönstret.
Då såg hon 4 killar som cyklade runt på sånna där bike cyklar.
Plötsligt gick däcket av på ena killens cykel så han föll i backen.
- onej, viskade jag och sprang ner för trapporna och ut igenom dörren.
Claras mamma skulle precis fråga vart hon skulle men så smälldes dörren igen.
Clara sprang fram till killen som var omringad av dem andra tre.
Precis när hon kom fram såg hon hans ben som var helt uppskrapat och några stenar låg i såret. Hon började må lite illa men Hon tog ett djupt andetag och frågade
- vad har hänt? Fast hon egentligen visste det för hon såg det ju i genom fönstret så frågade hon för att verka trevlig.
- hans däck på cykeln lossnade så han ramla av... Sa en utav dem andra killarna.
Killen såg otroligt snygg ut som låg på marken och såg ut att vara i samma ålder som henne.
- vilken jävla tur du har, för min mamma var sjuksköterska så hon kan hjälpa dig. Kom! Sa Clara.
Dem andra 3 killarna tog upp honom och följde efter henne.
När väl Clara kom innanför dörren ropa hon att hennes mamma skulle komma!
- vad har hä... O herregud vilket kött sår! Sa Claras mamma och såg riktigt förvånad ut.
Hon tog fram bomull och tvättade rent hans sår.
Efteråt fick han bandage och sånt där som sjuksköterskor ger skadade människor.
Clara satt och kollade på honom. Han var så snygg...
Men nu avbröt kärlekens ögonblick direkt och hon kände lukten av bränt.
- fan mamma! Maten!!! Sa hon och sprang emot köket.
-fan, fan, fan, fan! Sa hon flera gånger när hon försökte stänga av spisen och lägga något lock för stekpannan.
Efter en stund svalnade stekpannan och det hade slutat röka.
-herregud! I safe the World! Sa jag och kände mig stolt.
Mamma sa inget utan istället frågande hon honom hur han mådde.
Han svarade att han mådde fint och försökte resa sig upp men tappade balansen så han fick stöd utav sina andra 3 vänner,
- jag hoppas allting går bra nu och ta det försiktig på dem där cyklarna nu.
Clara sa ingenting mer än
-Aa, ses antar jag! Bye!
Han svarade
- tack för hjälpen!
Clara skulle precis säga varsågod men så avbröt hennes mamma med
-ingen orsak!
Sedan stack dem och tog sina cyklar och cyklade iväg.
Och han där killen som slog i sig, han var rätt söt tyckte Clara...