Kapitel 25

237 9 8
                                    

-Vill bara säga till er alla att jag helt glömt bort att dem hade sommarlov😂😂
Så skit i förra kapitlet då dem pratade om att inte komma till skolan eller så.-

~
Det var nu lördag.

~Claras Perspekriv~

Jag satt tillbaka lutad mot stolen på altanen och blundade.
Det var en väldigt varm dag.
Förut hade jag sett att graderna låg på 27c*.

Plötligt kom mamma ut med en bricka saft och lite smörgåsar.
"Vad gott det ser ut" sa jag och flinade.
"Va inte ironisk nu, du behöver mat."
"Jag är inte ironisk."
"Jo det är du"
"Nej! Ge mig en macka bara." Svarade jag iritrerat och grep åt mig en macka.
Mamma himlade med ögonen och jag lutade mig igen.

En stund senare satt mamma med sin mobil och små log lite.
"Vad är det som är så (roooligt?)" frågade jag från ingenstans.
Mamma tittade upp På mig och log.
"Nej, jag chattar lite med kompisar." Svarade hon enkelt. På något vis var det som om hon var någon helt annan person när hon sa det.
"Säker?" Frågade jag långsökt.
"Varför skulle jag inte vara säker?"
Jag tittade på henne.
Ryckte på axlarna och tog fram min egna mobil istället.

När jag tryckt så skärmen lyste såg jag att jag fått 3 nya meddelanden.
2 av dem var från Felix och den sista var från något random nummer där det stod om att det var fest någonstans.
Jag låste upp mobilen och kollade på Felix sms.

"Hej darling, kan vi inte dra till stranden eller något?"

Stod det.

Det bredde ut sig ett stort leende på läpparna när jag läst igenom det.

"Felix Wilhelm Sandman, jag står till stor del för att följa med, på bara ett villkor, att du köper en stor fet glass till mig då? ;)"

Jag flinade när jag skrev det och tryckte sedan på SEND.

~Felix Perspektiv~

Jag hade skickat iväg meddelandet och det tog lång tid innan hon svarade igen.

När jag läst hennes meddelande jag fick tillbaka log jag brett.

Jag svarade,

"Clara Maria Johnsson, det är ett stort nöje att du låter dig själv följa med på resans gång.
Hoppas du inte drunknar i glassen jag köper till dig då ;)"

Jag böjde mig ner efter jag skickat iväg det och knöt av mina converse eftersom jag nyligen gått en runda med min hund.
Snabbt tog jag fram mina flip-flops och rotade efter pengar i alla jackorna som hängde i skoskåpet.

Tillslut hittade jag sammanlagt 210 kr och kände att det räckte.

Jag packade ner bad saker (handduk och sånna grejer) och tog på mig mina pilotglasögon.
(Solbrillor)
Jag tog mina nycklar och ropade till pappa,

"Jag går till stranden med Clara!"
Pappa svarade ett,
"Okej!"

Nöjt log jag för mig själv och gick ut och låste. Sedan vandrade jag bort emot Claras hus.

~Claras Perspektiv~

Jag hade fått ett till sms från Felix och skickade snabbt tillbaka ett sms.

";)"

Jag vände mig mot mamma igen och sa att jag går till stranden.
Mamma svarade inte direkt så jag puttade lätt till henne på armen för att få någon conection (stav) med henne.
Då kollade hon äntligen upp och jag upprepade det jag nyligen sagt.
Hon granskade mig Ett tag innan hon öppnade munnen och sa.

"Visst, men du får inte bada med ditt ben!"
"Nejdå! Inga problem, jag latar mi mest på stranden."
Hon fortsatte kolla på mig efter att jag sagt det.

När jag väl börjat resa mig upp och tagit kryckorna frågade mamma plötligt.

"Vem tar du dig dit med?"

Jag suckade djupt och sa,
"En kompis."
Mamma nickade och tog tillbaka blicken på mobilen.

Jag skakade på huvudet och gick sakta in med kryckorna.
Det var så pinsamt att mamma alltid frågade det för jag vågade aldrig säga att jag skulle dit med min pojkvän.

Där inne tog jag fram bad grejer.
Som handduk, sololja (solkräm), bikini och en plastpåse som jag skulle ha lindat runt mitt gips på benet.
För att inte sanden skulle komma in När jag var där.

Under tiden jag packade ner började det ringa på dörren.

Jag gick och öppnade och såg att Felix stod där.
Han log brett.

"Hej älskling!" Sa han och kramade mig.
"Hejsan min bae!" Svarade jag och pussade honom lätt på pannan.
"Ska vi gå?" Frågade han och kollade runt bakom mig?
"Visst!" Sa jag och började gå ut.
Jag ropade hejdå men fick inget svar.
Så jag skakade på huvudet och stängde dörren istället.

Väl där ute började vi sakta ta oss fram.
Stranden låg rätt nära mig så vi behövde inte ta någon taxi.

När vi var framme tog vi en plats och la oss till rätta.
Efter en liten stund hörde jag någon ropa.
"Clara!" Högt och tydligt.
----------------------------------
Hejsan svejsan, nu är ett till kapitel upplagt som ni kan se 😏

Jag vill bara säga en sak!
Kan inte ni/du som läser detta kommentera ett namn som ska vara med i novellen 😋

Asså som ska förstöra lite!
Gör det gärna! Kram Emelie ❤️

P.s I Love You...Tempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang