Försök inte ändra mig

4:Huset

MANDA

Jag öppnar sakta dörren och går ut ur bilen. Mallie sticker snart upp sitt huvud på andra sidan bilen. Huset som nu står framför mig är ganska stort och vitt. Det har stora vintage liknande fönster och en stor glasveranda stor prydlig och väl städad vid sidan av huset. Trädgården ser ut att vara ganska stor och den omringas av stora vackra ekar. Jag börjar sakta gå mot entrén på den välkrattade grusgången. Jag tittar bak och ser hur Mallie står som fastfrusen vid bilen och kollar storögt på huset.

"Kommer du?" jag skrattar till och viftar med armarna för att visa att hon ska komma med. Mallie rycker till och börjar gå i snabb takt mot mig. 

"Det här huset är helt...asså...bara...OMG" är det som kommer ur henne medan hon tittar upp med stora ögon på det underbara huset framför oss.

"Uhm...tack. Ska vi gå in?" Mallie nickar exalterat och springer efter mig in i huset. Värmen sköljer över oss när vi öppnar en av dörrarna. Vi kliver in och tittar storögt runt om oss. Huset är stort och vitt. Vardags rummet ligger rakt fram med högt i tak och stora fönster som vätter ut mot den stora trädgården. Bredvid oss är det en grå spiral trappa som leder upp till en övervåning som troligen leder mitt och min brorsas rum. Jag drar av mig mina converse och hänger jackan på en av krokarna på väggen. Huset luktar ny målat, en av dom bästa lukterna som finns. Jag  tar några steg in i huset. Till höger ser jag köket. Det jag kan se ser väldigt modernt och fräscht ut. Detta måste vara ny renoverat eller något. Jag vinkar åt Mallie att följa med upp. Vi springer upp för trapporna och precis som jag trodde så låg det tre dörrar där uppe varav två av dom hade namnen "Manda" och "Jack" på. Den tredje är troligtvis en toalett. Jag öppnar sakta dörren med mitt namn på. Där inne finns ett stort rum med vit målat trägolv. En dubbelsäng står vid hörnet. Den är bäddad med ett vitt spets överkast och mingröna kuddar fint staplade vid huvudändan. Ett stort vackert fönster är placerat på väggen rakt fram med en utsikt över baksidan. Den är ändå ganska stor. På vänstra sidan av rummet finns en stor helkroppsspegel på någon sorts skjutdörr. Bredvid där står ett vackert sminkbord med vintage-detaljer runt spegeln. Mitt i rummet ligger en stor fluffig rosa matta. Jag tittar mig omkring med stora ögon. På andra sidan rummet finns ett vitt skrivbord med en lampa med grå fot och rosa lampskärm. Väggen där har dom målat mintgrön vilket jag älskar!

"Wow..."säger jag i en utandning. Det här rummet är helt fantastiskt! Jag sätter mig på sängen och stryker med händerna över den vita spetsen. Här ska jag bo från och med nu. Det är otroligt fint. Jag har sagt det nu men det bara är det.

Mitt huvud har börjat värka igen så jag går och hämtar en huvudvärkstablett. Jag går tillbaka till mitt rum där Mallie väntar. 

"Hur går det med huvudet?" hon tittar lite små oroligt på mig. Jag nickar och ler. Jag hade fått min skoldator på innan på morgonen (mac). Vi tar upp våra datorer och jag börjar installera min. Mallie hjälper mig så det går ganska fort.

THEO

På andra sidan gatan har det kommit en flyttbil och parkerat framför det nyrenoverade huset. Det hade sålts för en vecka sedan och det är väll idag den nya familjen eller det nya paret flyttar in. Jag har ingen aning om vem som ska flytta in där men någon är det iallafall. Mamma hade gett mig en bukett blommor som hon tvingat mig att gå över med senare. Jag väntar tills flyttbilen åkt iväg och sen kan jag gå över. Liksom det gör väll inget om dom inte har blommor. Det får dom tillräckligt ändå? Jag får aldrig några blommor för det jag får gå igenom varje dag,varje minut,varje sekund. Jag slänger mig på sängen och drar fram en tidning som ligger bredvid sängen.

Jag hör en bil startas utanför mitt fönster. Jag går motvilligt upp och tittar ut för att se vad det är. Där åker flyttbilen iväg. Jahap då är det dags för "blomsterbud Theo" att göra sitt jobb. Jag öppnar min dörr och joggar ner för trappan. Jag drar på mig min svarta tygjacka och greppar tag om dom pappersinslagna blommorna på det lilla vita bordet i entrén. Jag går ut genom dörren och låser den efter mig. Jag går sakta över till det vita huset mitt över gatan. Jag knackar på och väntar på att någon ska öppna. Vad ska jag säga? "Jo hej min mamma har inte tid att lämna över dessa så jag blir tvungen att göra det. Här har ni blommor!" nej gud det låter ju bara fånigt. Jag rycker till när någon pillar med låset på andra sidan dörren. Jag harklar mig lätt och tänker ut något som jag ska säga när hen öppnar. Dörren öppnas sakta och på andra sidan står...Manda! Hon stirrar på mig med stora ögon. Hennes ögon åker mellan mig och blommorna jag håller i handen. Nej det här kan inte hända...Ehm 'Tja Manda', nej så kan jag ju inte säga... uhm 'hej kommer du ihåg mig? Theo?', ugh klart hon kommer ihåg mig. Jag gjorde så hon typ fick hjärnskakning eller nåt första skoldagen.

"Uhm...Hej?" säger Manda och fortsätter växla blicken mellan mig och blommorna.

"eeh...Tja...jo mamma sa att jag skulle ge dom här till dom nya...hrm...grannarna" jag sträcker nervöst fram blommorna och kliar mig i nacken. Nu tror hon väll att jag är hur konstig som helst! Hon stirrar på blommorna en lång stund innan hon försiktigt tar emot dom och lägger dom i sin famn.

"Så du bor i närheten?" frågar hon för att bryta den pinsamma tystnaden. Jag nickar och pekar mot det gula huset på andra sidan gatan. Vi säger hejdå och jag går snabbt till baka till det stora gula huset på andra sidan gatan. Mitt hem. Mitt hem som ligger mitt emot Mandas hem.

*****************************************

Förlåt för dålig uppdatering! Jag har inte riktigt haft tid att skriva men jag ska bättra mig, pinky promise! XD 

Aja hoppas ni gillar kapitlet. Det kommer bli mer "drama" framåt.

Glöm inte att inte vara en spökläsare utan rösta,kommentera och sprid! <3

Read on pineappels!<3