Försök inte ändra mig

17: Hon är...

Hörni...ASSÅ OMG TACK TILL 8K!!! SÅ SJUKT GLAD! Tack så himla mycket till alla er som läser och röstar och allt vad ni nu gör! <3 TACK! <3 <3 <3

*********************************

THEO

Jag måste ha somnat bredvid Manda för helt plötsligt kommer en mängd doktorer och sliter bort mig från hennes säng. Maskinerna runt mig piper hysteriskt. Det är inte förens när doktorn har lyckats ta mig till dörren som jag förstår vad som händer. Jag sliter mig ur hans grepp och gör ett försök till att springa tillbaks in till Manda men mannen i vit rock får snabbt tag på mig igen och lyckas denna gången att fösa ut mig. Han stängde snabbt dörren efter mig för att jag inte skulle hinna in igen. Jag suckade tungt innan jag slog mig mer på en utav dom tunt vaderade, blå stolarna utanför. Jag drar frustrerat handen genom håret och sätter sedan armbågarna på mina knän och lutar mitt ansikte i mina handflator. Varför måste jag gå ut för? Det är ju nu jag ska sitta vid Mandas sida och finnas där. Det är nu jag ska visa vad jag lovade för... hur länge sov jag egentligen? Jag drar upp min hoodie ärm och tittar på den silvriga klockan som sitter runt min vänstra handled. Visarna visar halv sju på kvällen vilket betyder att jag sovit här i 1 timma. Jag drar ner tröjärmen igen och lutar huvudet bak mot den vita väggen. Jag måste egentligen vara hemma hos min lillasyster nu. Hon kan inte klara sig själv om han kommer hem i sådant skick igen. Men jag måste också stanna här hos Manda. Att hon just nu svävar på en tunn tråd mellan liv och död ger mig en konstig känsla inombords. Nästan som om jag skulle gilla henne. Som om jag är orolig för henne. Men det är jag inte, eller? Jag får inte gilla henne, jag får bara inte. Tänker jag för mig själv när jag drar upp min mobil ur bakfickan på mina slitna halvlånga jeansshorts och trycker på den runda lilla hemknappen längst ner. Några sms och notiser från spel har rullat in men inget annat speciellt. Jag sveper tummen över skärmen och knappar snabbt in koden.

Min hemskärm syns nu på mobilen. Jag trycker på den gröna lilla ikonen med en vit pratbubbla i och snart syns alla mina sms-konversationer på den lilla skärmen. Jag ser små blåa prickar i vänster kanten av dom översta konversationerna. Dom olika smsen kommer från Mallie, nån kompis från tennisen. Ja jag går i tennis, det har jag gjort sedan jag var liten. Det får mig på andra tankar. Får mig att glömma bort livet jag har annars. Bara fokusera på det som händer på planen, framför mig och inget annat. Och sedan några sms från dom klängiga tjejerna från skolan som gör allt för att få uppmärksamhet. Jag börjar med att läsa igenom Mallies sms.

Mallie| 17:58

Hej! Hur mår Manda? Kommer hon vakna snart? Har du ens fått veta något?

Förlåt för att jag frågar så mycket men jag vill bara veta hur min bästis mår.

Theo| 18:36

Hon mår väll inte på topp just nu. Tror att det är bäst om du kommer hit.

Sedan gick jag ut ur våran konversation och vidare till smset från en kille i min träningsgrupp och seriespels lag. Marcus heter han och är faktiskt väldigt duktig inom sporten.

Mackan| 18:03

Taggad inför matchen imorn? Du kommer ihåg att det är imorgon va? I sånna fall så påminner jag dig nu ;)