nästan oroande hur mycket jag påverkas av böcker. läser samtal med vänner och plötsligt är världen på låtsas. nytt sätt, nya formuleringar. pluggar och äter men känns som att jag bara gör nog av att sitta i närheten av papperna och avokadomackan.
dricker riktigt blaskigt kaffe och helt plötsligt uppskattar jag nästan dess otroligt vattniga smak. som att bara för att det passar in i livsstilen jag i stunden vill leva blir gott??
tror det kan bli problematiskt eftersom frances sällan tar hand om sig.
smått romantiserande av självskadebeteenden men jag faller för det. att jag inte skulle äta eller om jag skadade mig själv. vad spelar det för roll för inget är ju påriktigt? jag är bara en låtsasperson i en låtsasvärld med en massa låtsaspersoner runt mig.
tanken att människor har egna liv rör mig inte. eller det gör det nog men jag har svårt att förstå att människor har egna relationer, egna känslor och upplever situationer på ett annat sätt än jag. det finns så mycket tankar och det om något är inte verkligt.
alla tänker saker hela tiden och ingen vet vad som egentligen är rätt och fel. tydligen får man ha olika åsikter om saker som mänskliga rättigheter?? jag är absolut en person som ser saker svart och vitt. jag har en åsikt om allt. ALLT är antingen rätt eller fel, det vet jag bara. önskar nästan att jag var en person som såg allt som gråzon eller som kunde se båda sidorna av myntet. jag är bara krona, om och om och om igen. eller klave om jag inte hade varit lika narcissistisk.
jag tror att jag gillar idén på en fejkvärld. där man sitter och diskuterar otroligt seriösa ämnen men där dabatten inte gör någon direkt skillnad. rikemansbarn sitter och diskuterar världens problem med rikemansbarn lite halvt medvetna om de miljarder priviligier de sitter på. att kunna ha en åsikt uppbackad av fakta inom litteratur och politik eller den krönikan som trycktes dagen innan. om samhällsmönster. att kapitalismen kan utnyttja kärlek för sin vinning. i alla böcker kan de skapa diskussion om ett ord. någon säger
vad är kärlek?
och plötsligt drar alla olika slutsatser baserat på en miljard olika saker
vad ska man ta sig till när bubblan spricker? och man upptäcker att allt är lika verkligt som vanligt. insikten kommer ofta till mig morgonen efter.
men ikväll lever jag nog kvar i bubblan. speciellt eftersom att den gör plugga mycket lättare
det är ju egentligen ingen konst att läsa och memorera
