Skolan!

26. Tidsresan del 2

Maldur backar undan sakta. "Hur, HUR, vet du mitt namn??!" väser hon. Elin darrar på rösten. "Du kommer inte tro oss nu. Men vi är från framtiden, och du har träffat oss. Men inte det här året, utan 1994. Du försökte döda mig på Estonia" säger hon.
"Du ljuger. Tidsresor är inte möjligt, det krävs en mycket speciell kapacitet för att göra det möjligt. För att göra en tidsportal måste man ha tre magiska föremål, och den enda som har de föremålen är död sedan länge" säger Maldur överlägset. "Så vad gör ni här?" Elin och Hedda utbyter en panikartad blick och i samma sekund bankar det på dörren.
"Mia! Öppna"
Maldur suckar och låser upp dörren. En man med svart skägg och paprika frilla kliver in. Han stirrar på Elin och Hedda. "Vilka är ni?"
"Vi heter Hedwig och Eleonora, vi är bara här på besök" säger Hedda osäkert. Mannen skrockar. "Är det här dom nya medlemmarna? Mia, du sa aldrig hur söta de var." Han går fram till Elin och lägger handen på hennes Axel. Hon skakar äcklat av sig den.
"Men lilla vännen, jag bits inte" säger mannen och ler äckligt. Mia harklar sig.
"Ska du inte presentera dig, älsklingen min?"
Mannen bugar.
"Kapten Anckarström till er tjänst" säger han.
Det svartnar för Elins ögon. Anckarström är ett namn som förekommer ofta i historien och hon vet varför- det var han som mördade landsfadern just den här kvällen! Men hur är Maldur inblandad?
"Släpp ut flicksnärtorna nu" skrockar Anckarström. Han biter sig i l ordet och ser på Elin. "Jag hoppas vi ses på balen ikväll"
"Vi är inte bjudna till kungens bal" säger Hedda. Maldur skrockar och viftar med några kuvert. "Nu är ni det!"
Elin skruvar nervöst på sig. "Vad ska vi göra? Varför har du låst in oss här egentligen?"
Anckarström nickar mot Maldur som ger honom ett litet paket. "Ni ska bevara det här paketet under balen medans jag partajar. När klockan är tolv möts vi utanför balsalen och jag får paketet. Och sen kan man väl säga att ni är fria från uppdraget" säger han lurigt.
"Vad är det i paketet?" säger Hedda misstänksamt. Maldur fnyser. "Det ska du inte bry dig om, flicka lilla. Och om ni inte gör som jag säger kommer jag antingen flå er levande eller skicka er till dårhuset! Så bäst för er att ni gör som jag säger"

Elin har paketet gömt under sin korsett vilket gör lite ont men vad ska hon göra? Om hon inte lyder Maldur och Anckarström dräps hon och Hedda, och då kommer de aldrig kunna återvända hem.
Tjejerna går med darrande ben in i den enorma balsalen. Det är fullt av damer i klänningar och stora peruker, och herrar med peruker och frackar. Musiken är jättebra och orkestern spelar för fullt.

Alla dansar vals och barrockdans och det är fullt ös! Tjejerna har varsin maskeradmask i samma färger som deras klänningar. Hedda försöker säga något till Elin men de överröstas av allt ljud från orkestern så de går en bit bort. Hedda drar ut ett papper från sin peruk.
Elin tittar förvirrat på henne. Sen fattar hon.
"Receptet! Fick du tag i det??"
"Jag passade på medans du pratade med Anckarström" säger Hedda nöjt. "Nu borde vi ju kunna återvända hem?"
"Men Anckarström då? Han har ju spanare överallt, vi måste ju fullborda uppdraget. Klockan är fem i tolv nu." Säger Elin osäkert. Hedda suckar och ger med sig. De smyger ut från balsalen och sätter sig på varsin stol utanför.
Det hörs röster från den stora trappan som leder ner till den enorma välkomsthallen där tjejerna sitter, två män går nerför trappan. Elin drar efter andan när hon ser att det är landsfadern!
"Nu hade varit tillfälle att skjuta! Kom, vi gå ned, maskeraden synes ju glad och trevlig!" säger landsfadern. Elin sväljer. Om några minuter kommer skottet avlossas. Och de kan inte göra något åt det, för då dör de själva.
"Jag tänker inte dö! Jag har fan huvudrollen i teatern" fräser Hedda som läst Elins tankar.
Landsfadern får syn på tjejerna och sprätter till dom. "God afton, flickor. Vilka vackra masker ni har"
"Tack snälla ers majestät" säger de. Landsfadern och hans kompis skrider in i balsalen, och orkestern tystnar. "Mina damer och herrar- Kung Gustav III har anlänt!!"
Alla applåderar och sen kör Gustav sitt danssolo.

"God afton flickor" hörs en mörk röst. Det är inte Jacob Johan Anckarström utan en annan man. "Ni har en liten leverans åt mig om jag förstått rätt?"
Hedda räcker över paketet med skakande händer. Mannen skrockar. "Appapapp, du får minsann öppna det."
Hedda river upp det slarvigt inslagna paketet och när hon håller innehållet känner hon hur tung den är. "Jag vet att ni tänker skjuta kungen" säger Elin utan att tänka sig för. "Jag tänker inte tillåta det!!"
"Käften Elin!!" säger Hedda. Mannen stirrar på dem och nickar åt en annan man att komma fram. "Håll fast dem tills det är klart" beordrar han dem. Han som håller fast dom har jättestora och starka händer och är lite lik Shrek.
Mannen försvinner in i balsalen och nästan en minut går, inget händer. Elin kan inte hejda sig utan biter mannen i handen och han vrålar och släpper taget om tjejerna som springer in så snabbt de kan i balsalen. Eller ja, Elin springer in och Hedda försöker stoppa henne.
Med andan i halsen springer Elin i sin ljusblåa klänning runt och runt och försöker hitta landsfadern. Hedda får syn på ett gäng med svarta dominokappor och alla har likadana hattar. Snart får Elin även syn på kungen. Hon springer till honom det fortaste hon kan innan gänget hinner före.
"Gustav..jag menar ers majestät!! akta dig!! Hotet i brevet du fick under supen är påriktigt, gänget som tänker skjuta dig är i den här salen just nu!!" sluddrar Elin fram. Landsfadern tittar förvirrat på henne, sen skrockar han.
"Skola de få tro, att jag är rädd?"
"Ers Majestät?" En välbekant röst bakom Elin hörs och hon känner en äcklig hand på sin Axel.
"God afton vackra mask!" säger Anckarström och ställer sig framför kungen. Kungen hinner knappt svara innan skottet avlossas. Han vrålar och tar sig för höften. Gänget försvinner därifrån lika snabbt som de kom.
"Aj! Jag är sårad, ta mig härifrån och fånga honom!" säger kungen andfått. Panik utbryter i salen och alla skriker "elden är lös! Elden är lös!"
Kungen bärs upp på en bår och Elin sjunker grätandes ner på golvet. Hedda kan inte fatta att hon nyss bevittnat ett riktigt kungamord! Hon drar upp Elin från golvet. "Hallå? Vi måste ju stanna kvar och säga vem det va som sköt kungen till konstaplarna??"
Elin torkar tårarna. "Han kommer åka fast oavsett, det var ju han som ägde pistolen. Han hade fått den lagad några dagar tidigare, det var därför den var inslagen. Hur som helst, han som lagade den kommer känna igen den när polisen går ut med vapnet och då avslöjas ägaren. Nu åker vi hem!!!"

De springer ut så snabbt de kan tills de är framme vid platsen där de blev teleporterade.
Maxigalax porten är synlig men det är bara tjejerna som kan se den. De håller varann i handen
och kliver in i den.
När de svävar i portalen spelas den här låten

De landar med en smäll i Adolfinas paviljong. Hon springer dem till mötes och får receptet. När hon är klar kommer ett rött sken från den stora grytan, sen blir det grönt. Nu kommer inte Daniels sambos barn födas med två huvuden. Det hade iorförsig varit en bra hämnd iom att hon var otrogen, men det spelar ingen roll nu. Huvudsaken är att de är hemhem i Rokkmokk år 1995!

I NÄSTA KAPITEL BLIR DEEE *trumvirvel* UPPVISNING!! WEHOOO! YEHEOO!