Skolan!

30. Skolavslutningen

"Men gud förlåt" säger Hedda. Vad håller hon på med?? Jonas står och tittar på henne som förtrollad. Sen tar han hennes ansikte i sina händer och kysser henne ömt. Det känns så himla rätt! Han tar sin hand på hennes höft och drar henne till sig, hon har händerna i hans hår. Efter en minut drar dom sig tillbaka.
"Vad håller vi på med??" viskar Hedda. Jonas skakar på huvudet. "Jag vet inte, nej. Men det känns rätt, det gör det ja"
Plötsligt slås dörren till aulan upp och Elins röst hörs. "Hedda kommer du eller?? Vi ska hem nu" hojtar hon. Hedda suckar och Jonas nickar mot henne. "Gå du, vi ses ju på lektionen" säger han. Hedda håller hans hand och trycker den när Elin är utom synhåll. Sen så försvinner hon ut från aulan. Jonas följer varje steg hon tar med en förundrad blick.

Dagen efter

Det är två timmar historielektion, och de ska kolla på film om 1800 talets Sverige och industrialismen. Robert har rullat in tjockteven  (only 2000s kids remember) och han sitter på en stol längst bak i klassrummet.
På filmen pratar en lång man med mustash hur det var förr i tiden. Han berättar också om en häst som sparkade ihjäl en man och Alkur börjar skratta. Robert kollar bryskt på honom .
Det knackar på dörren och Robert suckar. "Jaha, vad är det nu då"
Jonas kommer in och ser lurig ut. Han håller upp en tidning...
"Rokkmokks skvallerblaska har skrivit om teatern!! Det står att det var en succé och att ni är talanger, ja" säger han lugnt. Alla jublar och applåderar. Jonas harklar sig. "Jag läser högt: 8B är oslipade diamanter i pjäsen Pojken med det tickande hjärtat. Framförallt gör Hedda Dahlaka en strålande roll. Vi hoppas att få se mer av henne i framtiden. Även Aston Ökkerliko gör en fantastisk insats!"
"Håll i er nu va, för den som skrivit recensionen är ingen mindre än Jonas Gardell!!!" säger Jonas exalterat.
"Ja, ni kan ju titta i tidningen själva sen va. Nu ska jag gå ut till min lektion. Hejdå." Han lägger tidningen på Robs kateder och går lugnt ut.
Robert skrockar. "Ja detta var ju otroligt svängigt! Ja ä inte bitter ja ä inte sur. Men var är all champagne och stålar i överflöd?"

"Men asså kan ni tänka er!! Jag är i tidningen" Säger Hedda lyckligt. Idag är hon ute på rasten tillsammans med Elin och Annika. Aprilvädret bjuder på strålande sol och de behöver bara sina jeansjackor.
"Om du har huvudrollen i nästa pjäs också kommer du ju snart bli värsta dramatenskådisen" säger Elin.
"Inte OM utan NÄR" säger Hedda självsäkert och tjejerna fnissar. "Jag kan knappt vänta tills nian" suckar Annika.
"Inte jag heller!! 1995 kommer bli bästa året någonsin!" säger Elin. Plötsligt får hon syn på något konstigt. Ett främmande gäng går fram över skolgården, dom är typ 5 stycken. Elin har aldrig sett dem förut.
En av dom kollar snabbt på Elin och sen vänder han bort blicken. De går förbi gänget och in i skolbyggnaden.
"Ehh, vilka var det där?" säger Annika.
"Dom måste vara nya. Jag hoppas de inte ska gå i vår klass, de verkar rätt kaxiga för sitt eget bästa!!" säger Hedda.

Elin är på damernas och speglar sig när dörren öppnas. Hon känner igen tjejen, det var en av personerna som gick över skolgården...?
Hon har mörkbrunt lockigt hår, gammaldags kläder och en jättefin näsa. Hon ler lite mot Elin innan hon börjar tvätta händerna.
"Är du ny här??" frågar Elin efter en stunds tystnad.
"Det beror på hur man ser det, min mamma och pappa ska öppna en ny restaurang här. De äger en stor kedja i Stockholm, och nu ska de utöka i hela Sverige. Men vi har bott här ganska länge nu till och från. Jag och mina brorsor ska börja här."
"Jahaa" säger Elin för hon kommer icke på nåt att säga. Tjejen skrattar. "Gud förlåt, jag heter Nina föresten! Nina Löwander" hon sträcker fram handen. "Hejjj! Jag heter Elin" säger Elin.
"Mina brorsor heter Peter och Gustav. Dom börjar i ettan, och jag börjar i nian. 9B tror jag det var??"
"Åh vad kul det är ju min klass!!" säger Elin. Nina ler. "Åh så förträffligt! Nu ska jag och min ömma moder gå och prata med rektor Rakkeldokk om när jag kan börja, adjö då!"