Is this who i Am?

Kapitel 25

| Kapitel 25 |

| Esse's perspektiv |

Vi vänder oss mot rösten och ser att det är Ethans mamma som står där med ett stort leende. Hon kom er fram och kramar mig och vi småpratar en stund. Tills Ethan tar med mig upp till hans rum för att kolla på film.

Vi sätter på en film som jag aldrig har kollat på förut. Jag kommer inte ens ihåg vad den heter, hehe. Jag har känt Ethans blick på mig under nästan hela filmen.

- Du vet, filmer är på tv:n, säger jag och vänder mig mot honom.

- Jag vet, men det är svårt att ta ögonen från dig, svarar han.

Jag lutar mig mot honom och kysser hans mjuka läppar. Sen lutar jag mig mot honom och vi fortsätter kolla på filmen.

Jag vaknar av att jag lyfts upp från soffan. Jag öppnar ögonen och ser in i Ethans bröstkorg. Jag lyfter upp huvudet så jag ser hans ansikte.

- Jag kan gå själv, vet du, säger jag och blinkar.

- Förlåt, väckte jag dig?

- Nejdå, men sätt ner mig tack.

Han gör som jag säger och sätter ner mig bredvid sängen. Jag sätter mina händer runt hans hals och kysser honom en lång stund. Efter en stund frågar Ethan mig något jag inte trodde.

- Esse? Får jag märka dig som min?

- Självklart! Men människor kommer inte kunna se den eller hur? Jag vill inte riktigt att dom ska tro att jag har en tatuering.

- Nejdå, dom kommer inte kunna se den om du inte vill att dom ska det.

Jag nickar till svar och kysser Ethan ännu en gång. Tillslut börjar han kyssa min nacke och jag ryser till när han kommer till platsen där märket ska sitta. Jag känner att han ler och plötsligt känner jag ett bett.

Jag vet att han märker mig som sin nu, och även som flockens nya Luna. När han blir Alpha blir jag Luna, och nu går det inte att ta tillbaka. Men det vill jag inte. Ethan är mitt liv.

Fy vad ont det gör. Men smärtan övergår snabbt och blir plågsamt skön. Jag känner hur Ethan drar dig undran och ser in i mina ögon. Han ler och kysser mig.

- Nu är du min, bara min.

- Jag var aldrig någon annans, svara jag.

Han ler och snart ligger jag i hans säng med honom över mig. Jag behöver nog inte berätta vad som hände sen...

- Nästa morgon -

| Esse's perspektiv |

Jag vaknar med ett par stadiga armar runt min midja. Jag kan lugnt säga att jag inte klagar. Efter en stund lutar sig Ethan fram och pussar mig på kinden.

- God morgon sweetheart, säger han med en sexig morgon röst.

- God morgon, svarar jag.

- Jag ska gå upp och göra lite frukost. Kom ner om en stund.

Jag gav Ethan en blick som fick honom att bryta ut i skratt. Själv förstår jag inte riktigt det roliga. Han pussar mig på pannan och ler gulligt mot mig.

- Mina föräldrar har åkt iväg på ett möte, så dom är inte här. Men även om dom var det skulle det inte göra någon skillnad, säger han och reser sig upp.

Han går fram till sin garderob och tar på sig ett par shorts, men ingen tröja. Åter igen, jag klagar inte. Han ler lurigt mot mig och jag fattar att jag stirrar. Så jag möter hans ögon och ler tillbaka.

- Drägla inte på mattan honey, säger han och blinkar.

Jag tar kudden bakom mig och kastar den på honom. Jag hör honom skratta innan han kastar tillbaka den, ger mig en slängkyss och går ut ur rummet. Vad kan man säga? Han vet att jag är svag för hans smeknamn på mig. Eller smeknamn och smeknamn är det ju inte, men ändå.

----------

Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva

----------