Is this who i Am?

Kapitel 18

| Kapitel 18 |

| Vendela's perspektiv |

- Tja, kanske det faktum om att du har legat med min bror? Säger Esse.

Hur vet hon det? Jag vet inte vad jag ska svara! Ska jag säga ja eller nej? Men det behöver jag inte oroa mig över nu. För med tanke på att jag inte har svarat än vet hon redan svaret.

Jag väljer därför att sätta mig på hennes säng och titta ner i mina händer. Jag hör henne sucka och henne komma närmare. Jag vet inte varför, men jag håller andan. Jag känner att sängen åker ner då hon sätter sig bredvid mig.

- 1: Jag kommer inte döma dig. 2: därför behöver du inte hålla andan. 3: kolla på mig, säger hon vänligt.

Jag vänder sakta huvudet och ser in i hennes fina ögon. Jag möts av ett leende och kan inte låta bli att le tillbaka.

- Hur vet du? Sa Luke nåt?, frågar jag.

- Nej. Men i de där tjocka böckerna jag lästa för cirka två månader, sen står det. Eller alltså inte att ni... låt mig förklara, skrattar hon. Och jag kan inte låta bli att rodna.

- Det är inte möjligt för en människa att prata med oss i länken om hon inte är en del av flocken. Och eftersom du inte är det och Luke inte har märkt dig än så finns det bara en möjlighet kvar. Så nu frågar jag dig igen. Är det något du vill berätta för mig?

Nu tittar jag ännu mer chockat på henne. Vad är det nu hon vill att jag ska berätta? Vet hon inte allt?

- Va?, frågar jag.

- Nå, jag vill inte låta om din mamma nu men...

- Jaja! Nej vi hade inte skydd! Kan vi sluta prata om detta nu? Säger jag och begraver ansiktet i mina händer.

- Jag vet. Och nej! Förstår du inte hur farligt det är för dig! Du kan ju för 17 vara gravid Vendela! Alltså, för varulvar är det så att om 'det händer' i närheten under en speciell tid av månaden. Är det 100% säkert att man blir gravid.

Jag och Esse fortsatte prata i säkert över 1 timme. Det kändes både konstigt och skönt att få ur sig allt.

| Esse's perspektiv |

Efter mitt lilla samtal med Vendela hade jag ett likadant med Luke. Vi pratade minst lika länge som jag och Vendela. Det kändes skönt att prata med dom båda. Dock var det väldigt pinsamt att ta upp.

Men nu är allt som vanligt och vi sitter och tittar på PLL på tv:n. Imorgon ska vi åka till Stella och Troy. Det ska bli så kul att träffa dom igen. Vendela kommer stanna här över natten, igen, eftersom det spöregnar ute.

- Nästa morgon -

Jag vaknade av att Vendela rusade in i mitt rum. Hon hoppade upp i min säng och kramade om mig. Jag satte mig upp och gick ur sängen. Hon gav mig en blick och vi båda började hoppa runt som idioter. Hon är inte gravid!

Efter det gick vi ner och åt frukost. Sen skjutsade pappa hem Vendela och vi begav oss norr. Till Stella och Troy.

När bilen stannade och vi klev ur blev vi välkomnade av en massa kramar. Vi satt och pratade en stund. För att ta upp lite vad som har hänt sen sist. Bröllopet är inte fören imorgon, så vi tog det bara lugnt resten av dagen.

- Stella, finns det en sjö eller något i närheten? Frågar jag.

- Ja, österut. Varför undrar du? Vill du bada?

- Hahaha, nej. Jag vill fotografera lite. Så jag kommer tillbaka om en stund.

Med dom orden gick jag in till mitt nuvarande rum och tog min kamera. Jag sa hejdå till dom andra och begav mig öster. Efter kanske 10 minuters promenad kom jag fram till en sjö.

Efter några bilder la jag ner kameran och satte mig för att kolla på den vackra solnedgången. Plötsligt hörde jag något bakom mig. När jag vände mig om stod den en, sjukt snygg, kille med hörlurar där. Han tog av dig hörlurarna och kom fram till mig.

Jag ställde mig upp och log mot honom. Han log tillbaka och la sina hörlurar bredvid min kamera.

- Jag är Esse. Sa jag.

- Jaså? Det pratas ganska mycket om dig. Sa han och blinkade med vänstra ögat.

- Hahah, jag har hört det. Men du, får jag inte veta ditt namn eller?

- Jodå, Ethan. Sa han och tog fram handen.

När jag tog den för att skaka den hände något. När våra händer möttes kände jag en speciell känsla. Det kändes som att det slog gnistor! Men vänta lite... När jag tittade in i Ethans underbara ögon, i solnedgången, var det bara en sak jag ville göra. Kyssa honom...

- Mate, sa vi samtidigt och började le.

Han drog mig närmare och jag kunde känna hans andetag mot mitt ansikte...

----------

Eftersom det tog så långt tid mellan de förra, så tänkte jag lägga upp ett extra nu. Hoppas ni gillade det.

Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva

----------