Memories

F E M T O N

"Jag brukade alltid hata alla hjärtans dag, men med dig blev det någonting jag gick och längtade efter" säger jag och stoppar in en av alla olika chokladbitarna i Aladdinasken framför mig. Jag låter den söta smaken av choklad fylla min mun och låter mina ögon söka efter en ny godisbit. Jag väljer tillslut min favorit, den vita i mitten. Den påminner mig alltid lite om oss. Speciell bland alla andra, någonting extra.

14 februari 2015

Jag öppnar sakta mina ögon och eftersom solen redan gått ner blir det svårt att se omgivningen i bristen på ljuset.

"Felix vad är det här?" Frågar jag och vänder mig mot dig. Du hade envisats med att ge mig en ögonbindel och köra mig till en plats där vi kan göra vår alla hjärtans dag alldeles speciell.

Snö finns det inte mycket av utan endast några blöta, slaskiga fläckar här och där, men det gör inte mig någonting. Jag har aldrig gillat vintern, jag är mer för hösten. Varmt te, fina kläder, alla färger.

"Vi ska hitåt" säger du och drar med mig mot några träd jag kan urskilja i mörkret. När vi kommer närmre tar du ur din bästa upp en fotogenlampa som du tänder och naturen runt oss lyser upp på ett spöklikande sätt. Vägen ligger öde bakom oss och framför sträcker sig en tät skog. Vi står vid tre avskilda träd som växer en bit ifrån dungen. I ljuset kan jag se att i de tre träden är en koja byggt.

"Jag hittade den här när jag var 13 men då var den inte lika snygg. Jag och pappa byggde upp den men när jag blev äldre har jag aldrig kommit tillbaka" förklarar du och sätter på dig ryggsäcken innan du går fram till en stege och visar att jag ska klättra upp.

"Är det säkert?" Frågar jag och sätter en fot på första steget. Du nickar säkert och jag börjar tveksamt klättra uppåt. När jag kommit upp i trädkojan ser jag inte mycket i mörkret men när du ansluter dig bredvid mig med fotogenlampan i handen drar jag efter andan. Kojan har inget tak och över oss ser vi den bara stjärnhimlen. Filtar, kuddar och även ett täcke ligger på golvet och bredvid står ett bord fullt med godsaker.

Mållös vänder jag mig mot dig och kysser dig hårt men passionerat.

"Jag förstår inte hur du alltid lyckas överträffa mig såhär" säger jag och kramar om dig. "Tja, jag är ju en hopplös romantiker" skrattar du och din klingade röst får mig att le.

Det är du verkligen.

. . . . .
Fick tillbaka matte och NO-prov idag och fick C på båda och jag blev typ överlycklig, har inte fått C i matte på typ 2 år hahah